Vad händer med politiken?

Var finns det vilja till förändring? Den frågan ställs av Jan Edling i hans senaste rapport "Förorterna som moder Svea glömde". Samma fråga har ställts tidigare av honom och flera andra. Två generationer tillbaka i tiden var socialdemokratin rätt svar enligt Olof Palme i talet "Politik är att vilja" som hölls på en SSU-kongress och som återges inledningsvis i hans bok med samma titel (Prisma 1968). 

Hundra generationer har passerat efter uttalandet av greken Herakleitos att "allt förändras". Det blev Albert Einsteins livs misstag att han länge vägrade tro på en föränderlig storlek hos universum som enligt 2011 års Nobelpris i fysik växer i en allt snabbare takt. På vår blå planet är idag optimisten Hans Rosling tillväxtens apostel.
 

Filosofen Arthur Schopenhauer beskrev för tvåhundra år sedan ett urfenomen bakom allt som händer. Han kallade det vilja i en egensinnigt utvidgad betydelse av begreppet. Min åsikt är att han här spände vagnen före hästen liksom när matematiken har setts som roten till verkligheten. I världssamhället är det i vart fall viktigt att diskutera viljan till förändring. Folks vilja manipuleras och den fria viljan förnekas av somliga. I vår tid finns fatalism i katastrofal omfattning. 

Förbereder en huskatt sig under flera minuter på ett vågat hopp upp till utsikten från en hög hylla förklaras agerandet till synes av den fria viljan. Inom experimentalpsykologin har man dock funnit den medvetna viljan uppträda efter agerandet såsom indikerat av mätningar på hjärnaktiviteter. Den medvetna viljan i allmänhet och den fria viljan i synnerhet kan tolkas som en illusion. Då går det att ta fram en förklaringsmodell som blir gemensam för att beskriva medvetande hos människor, djur och maskiner med artificiell intelligens. Den berömde kosmologen Stephen Hawking företräder flera ledande forskare som funderar på möjligheter med maskiner som utvecklar eget medvetande. Risken finns att vad människor kan enligt smärtsam erfarenhet förledas göra i flock med den egna viljan uppgiven kan en dag maskinerna göra med oss. 

Kommer framtidens städer att ha sådana problem med bortglömda förorter som Jan Edling beskriver? Förhoppningsvis finns det god vilja till förändring hos politiker som har vår tillit för att leda oss till beslut som löser problemen. Annars blir dessa allt värre och maskinerna kan en dag ta oväntade beslut. Från DN Debatt den 16 oktober 2015 "Digitaliserad välfärd..." har jag hämtat följande text av Stefan Fölster: "De första företagen börjar nu installera smarta kundtjänstdatorer som förstår tal, kan ställa följdfrågor och som lär sig av tidigare erfarenheter. Efter ett par månader kan de normalt hantera de flesta kundtjänstärenden utan att hänvisa till en handläggare". 

Inom politiken behövs idag goda ledare med vilja till förändring. De skulle kunna pröva ett nytt forum som kallas Dome of Visions och som invigdes nyligen vid KTH på Valhallavägen i samband med att nästan hundra astronauter var på besök i Sverige. För ungdomar som söker utmaningar hägrar kolonier på Mars. Själv har jag en vision om en svensk "Framtidsstad" för stimulans av FoU-projekt med fokus på framtidens städer i allmänhet och vår överlevnad i synnerhet. Intresse och investeringar kan påräknas från andra länder. Visionen beskrivs i den nyligen publicerade texten "Framtidens städer". Det finns en handlingsplan. Från dag 1 kan den ge framgång för ansvariga politiker med vilja till förändring!