Välj ämne och tag
Ämne
Språk
Tema
Ämnen
Kom igång!

Nyanlända elever - en del av Sveriges framtid!

Språk: Svenska
Publicerad: torsdag 5 november 2015
Redigerad: torsdag 5 november 2015
x comments
Samhälle samhälle utbildning
0 2359 visningar
Filter
Artikeln har inga översättningar

Antalet nyanlända elever förväntas öka inom de närmaste åren. Just nu är det ca 15-20% av eleverna i Sverige som har ett annat modermål än svenska. En viktig faktor för nyanländas lärande och utveckling är studiehandledningen på modersmålet, där en modersmålslärare ger stöd och förklarar skolämnena på elevens modersmål.

Hur kan vi skapa bästa förutsättningar för att nyanlända elever och de som har ett annat modersmål än svenska uppnår målen och lyckas med sina studier?


Ofta uppfattas inlärningen av det svenska språket som den största uppgiften för en nyanländ elev. Utöver språket som sådant pågår dock även inlärning av nya ämnesspecifika begrepp och abstrakta samband, precis som för alla svenskfödda elever. Den nyanlände eleven skall lära sig att beskriva, reflektera, analysera, välja olika strategier och motivera sina val. En tredje osynlig process som dessa elever genomgår är att lära sig normerna och värderingarna och ta dem till sig, d.v.s. att genomgå en socialisationsprocess.

Två modeller för mottagning av nyanlända elever

En del skolor i Stockholms stad placerar den nyanlände eleven direkt i en ordinarie skolklass med svenska som undervisningsspråk. Tanken är att eleven skall integreras i en skolklass och lära sig språket och skolämnena på ”ett naturligt sätt”. Då slipper eleven känna sig segregerad. Det beställs en eller två timmar studiehandledning per vecka, då en modersmålslärare skall förklara t.ex. fysik, matte och samhällsorientering på modersmålet.

Risken med en sådan form av skolgång är att den nyanlände eleven hamnar i en ohållbar situation. Eleven förstår ingenting av det som undervisas. Kommunikationen mellan lärare och elev sker via Google Translate, i den mån eleven kan skriva på sitt modersmål. De yngre nyanlända eleverna hamnar ofta i bråk på skolgården på grund av bristande kommunikation. De äldre eleverna börjar skolka.

Konsekvensen av att sätta nyanlända elever direkt i en svensk klass kan bli att de känner sig mer segregerade just på grund av att språkinlärningen tar längre tid. Det är svårt att själv knäcka de sociala koderna. En skolgång i en ordinarie klass är inte en garanti för mindre segregering. Det är snarare tvärtom.

Den andra modellen för skolgången är att placera eleverna i speciella klasser, s.k. förberedelseklasser, där de får lära sig grundläggande svenska under 6-12 månader.

”När nyanlända kommer till förberedelseklassen, så förstår de inte ett enda ord. Man visar med kroppen, och bygger upp språket som med ett nyfött barn”, säger Kristina Svensson, lärare i förberedelseklass årskurs 1-3 på Vittraskolan i Huddinge. ”Vi har mindre grupper, man har mer tid att jobba individuellt, att se varje barn.”

Språkinlärningen är en process som behöver 5 till 7 år, säger Kristina Svensson. Då är ett år i förberedelseklass en ganska rimlig period. En bedömning för varje elev är grunden för ett professionellt arbete. Nyanlända elever är inte en homogen grupp. Det finns stora skillnader när det gäller kunskaper i matte, engelska, personlig mognad. En del barn till EU-migranter kommer från stränga elitskolor, andra kommer från krigsdrabbade områden och behöver bearbeta sitt trauma.

I Huddinge kommun finns det rutiner för övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klass. När det är dags, bedöms övergången i samråd med den ordinarie klassläraren, föräldrarna, eleven och studiehandledaren.

Stödet på modersmålet fortsätter efter det att eleven har gått över till en ordinarie klass.

Sammarbete mellan lärare och studiehandledare

Ett nära samarbete mellan modersmålslärare/studiehandledare och ordinarie lärare är en viktig faktor för en effektiv skolgång.

Det är inte bara språkinlärningen som gagnas av ett samarbete mellan dessa två lärare som besitter olika kompetenser. ”Du har en modersmålslärare, som är en länk till kulturen som är otroligt viktig, som kan förklara skillnaden mellan svensk och hemlandets skola”, tillägger Kristina Svensson.

Skolan, kommunikationskoderna, värderingarna och normerna i den svenska jämlika och jämställda skolan skiljer sig ifrån skolkulturen från hemlandet. Ofta kan nyanlända elever missuppfatta det och tro att det saknas normer och regler. Det bäddar för konflikter, missuppfattningar och missförstånd mellan elever och lärare.

Foto: http://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/grundskole-och-gymnasieutbildning/okad-undervisningstid-nyanlanda-1.199320Studiehandledarens utökade roll är att förklara skillnaden för eleverna på deras modersmål, så att eleverna, och även deras föräldrar, förstår sammanhanget. Första tiden i skolan lägger grunden för en fortsatt god skolgång och för en smidig socialisationsprocess. Det är därför nödvändigt att det för alla nyanlända elever ordnas platser i förberedelseklasser.

En sak är säkert - antalet nyanlända elever kommer inte att minska. De nyanlända är våra elever och morgondagens medborgare i ett samhälle som vilar på en demokratisk värdegrund. Nyanlända elever är en del av Sveriges framtid.


Redaktör: Peter Magnelli

Författare: Nellie Warne, Verksamhetsansvarig, Språkservice för skolan och Sprakservice24


0 2359 visningar
Artikeln har inga översättningar