Välj ämne och tag
Ämne
Språk
Tema
Ämnen
Kom igång!

Vad händer med demokratin?

Språk: Svenska
Publicerad: tisdag 19 juli 2016
Redigerad: måndag 3 oktober 2016
x comments
Samhälle politik samhälle
0 1763 visningar
Filter
Artikeln har inga översättningar

 

I likhet med texten i flertalet av de ca 50 st skrivalster som jag under tre år har publicerat på TheArticleBay så är innehållet nedan hämtat från mina föredrag och samtal inom ett internationellt nätverk av vänner. De låter mig med ålderns rätt tala utanför ramen för min yrkeskompetens. Nästkommande artikel ska dock handla om patent och know-how.

Demokratin är ett samhällsstyre som började med idén att kalla till möten och ta beslut efter rösträkning med en röst per godkänd deltagare. På den vägen är det fortfarande, men mycket har hänt från rösträkning förr till hur beslut fattas idag t ex i EU, FN och Indien som kallas världens största demokrati. Med ett förestående val av ny president för USA och med ett känt resultat (Brexit) av den i England senast hållna folkomröstningen är det lätt att bli påmind om Winston Churchills ord att demokratiskt samhällsstyre är uselt fast bättre än alla andra styrelseformer som har prövats i världshistorien. 

Politiker håller som regel på att demokratiskt fattade beslut alltid är rätt, liksom ekonomer framhåller att marknaden har alltid rätt. Undantagen bekräftar regeln i båda fallen. Även om demokratins överlägsenhet inte är en sanning i varje läge så går dess idé att vidareutveckla på vetenskaplig grund. Ett exempel är en forskningsrapport som fick  titeln "When Are Two Heads Better than One and Why?" och som är tidigare kommenterad av mig. Den var 2012-04-20 publicerad i den ansedda amerikanska tidskriften Science och redovisar att demokratiskt tagna beslut blir bättre ju färre hinder som finns i kommunikationen mellan deltagarna och ju mer dessa förmår lita på sitt eget omdöme. Redaktionspreferenser hos massmedia kan i kombination med partipiskor leda till att demokratiskt fattade beslut blir riktigt dåliga. Byggbeslutet för Nobelcentret vid Nationalmuseum kan tas som ett belysande exempel.

Idén bakom demokratin blev utvecklad av antikens greker. Aristoteles beskrev olika former av demokrati och vad som krävs för att bevara sådana samhällstyren. När nästan två årtusenden hade passerat återvände den av Henrik VIII i England anlitade rådgivaren Thomas More till den utopiska idén i den grekiske filosofen Platons bok Staten och skrev om ett land som inte existerar någonstans (Utopia) med ett samhällstyre tänkt att fortleva utan förändring och att fungera följaktligen utan demokrati. Två och ett halvt sekel senare beskrevs i Förenta Staternas oavhängighetsförklaring den 4 juli 1776 däremot idén om ett demokratiskt samhällstyre som kan leva i ständig förändring.

För sextio år sedan fanns det i USA stora förhoppningar om datakraft för demokratiskt samhällsstyre och dess försvar i krigstid. I Vietnamkriget blev datakraften ett offensivt vapen med dåligt resultat. För demokratin är nu datorer med artificiell intelligens (AI) både ett hot och en möjlighet. I kampen för överlevnad vid klimatförändringar kan AI göra oss björntjänster som stjälper istället för hjälper. Vi bör inte lita för mycket på vare sig maskinell eller mänsklig intelligens. För att hindra missbruk av demokratin utsågs i antikens Grekland ämbeten med lottens hjälp och med tillräcklig bemanning för att motverka inkompetens.

Vad händer med demokratin i närtid och på sikt? Arabvärlden, Kina och Ryssland behöver här i sällskap med faktiskt flertalet av FN's medlemsstater mer förståelse. De har problem men sådana saknas inte heller i västvärlden. Idag är Indien unikt som världens största demokrati och som ett föredöme i planerade satsningar  på en hållbar utveckling. Tyvärr förefaller på många av dagens teknikfronter (bl a AI) demokratiska samhällsstyren inte ha några konkurrensfördelar! Vad som förändrar läget är de nu av FN uppsatta målen för global hållbarhet. Här finns så svårlösta problem att slumpmässigt finansierade samarbeten är värda att testas med fristående forskare och teknikpionjärer. För demokratier går detta att göra kostnadseffektivt. 

Det demokratiska samhällsstyret och vår avancerade teknik har växt fram i städer. Varje land med självaktning har nu Future City Projects. I Kina finns det åtskilliga. De senaste tio åren har flera städer i Mexico utvecklat mycket framgångsrika bilindustrier medan USA's Detroit Future City är ett återuppbyggnadsprojekt efter en ekonomisk kollaps. Japan har sitt Future City Initiative med ett dussin städer som byggs upp igen som pilotprojekt efter naturkatastrofen 2011. I Indien planeras f n ett hundratal Future Cities. På sikt hänger demokratin på att den ger konkurrensfördelar för hållbar utveckling i världens städer sett ur ett socialt såväl som tekniskt perspektiv.


0 1763 visningar
Artikeln har inga översättningar