Arne Söderqvist om Högskolan

Universitet och högskolor får betalt för varje student som börjar på universitetet. Det innebär att man lockar försöker locka måttligt intresserade studenter till skolan för att få mer pengar. Systemet ger också högskolorna incitament att sänka utbildningskraven. Men detta märks sällan då det inte görs någon kvalitetsbedömning av akademiska examina. Det skriver Arne Söderqvist, matematiklärare på KTH.

Det är naturligt att varje universitet och högskola, liksom vilket företag som helst, gärna vill ha en stor budget att röra sig med. Nu är emellertid inte de akademiska läroanstalterna "vilka företag som helst". Ett företag försöker utnyttja sitt rörelsekapital för att maximera sin vinst. Varor och tjänster levereras till kunderna, som omedelbart kan reklamera eventuell undermålig kvalitet. Färdigutbildade akademiker "levereras" däremot inte till någon beställare, utan får istället söka sin anställning. De akademiska meriterna är förhoppningsvis en av urvalsgrunderna vid anställningsförfarandet. Det kan dröja länge innan någon upptäcker eventuella kunskapsluckor hos den anställde och dessa kan i så fall bortförklaras med att saker råkat falla i glömska medan tiden flytt. Antagligen kommer aldrig några brister i de akademiska kunskaperna, om sådana skulle finnas, någonsin att uppdagas. Privata arbetsgivare har istället en tendens att föraktfullt avfärda akademiska kunskaper som teoretiska och verklighetsfrämmande; en tendens som under senare år dessvärre även blivit utbredd inom den offentliga sektorn.

Är det då med rätta som man tycks se ned på teoretiska kunskaper? Många universitet och högskolor ägnar sig ju de facto sedan flera år åt att "validera" sina studenters tidigare yrkeserfarenheter för att kunna åsätta dessa akademiska poäng. En akademisk examen kan därmed innehålla ett antal poäng förvärvade som idrottsprestationer, ytterligare några poäng erhållna genom arbete, tex. som vårdbiträde, och till sist, några i sammanhanget udda poäng, som verkligen förvärvats genom studier. Är då inte en sådan examen lika god som någon annan examen?

Som svar på den frågan tar jag ett exempel. För några år sedan uppsökte en person akutmottagningen på ett större sjukhus, drabbad av illamående och magsmärtor. Sjuksköterskor på mottagningen bedömde att patienten led av en ofarlig åkomma och sändes hem igen. Senare på dagen återkom patienten, nu i betydligt sämre tillstånd. Denna gång blev det omedelbar läkarkontakt, varvid läkaren kunde konstatera att patientens lever var skadad efter förtäring av vit flugsvamp. Det hade gått så långt att levern måste transplanteras. Man efterlyste ett lämpligt transplantationsorgan inom hela Europa. Dessvärre utan resultat och patienten avled.

Hur det istället kunnat gå efter en läkarkontakt redan vid första besöket kan ingen säga. Förloppet var snabbt, men kanske en läkare, med sina "teoretiska och verklighetsfrämmande" kunskaper kunnat ställa korrekt diagnos från början och därmed sätta in en behandling som stoppat den tragiska utvecklingen. Skillnaden mellan läkarens utbildning och sjuksköterskornas är att läkaren kan associera till en mängd teoretiska kunskaper, medan övrig vårdpersonal främst kan falla tillbaka på praktikfall. Motsvarande exempel kan återfinnas i helt andra sammanhang, tex. där civilingenjören inte alls har samma vana att hantera verktyg som en hantverkare, men i gengäld, med sina teorikunskaper, har bättre förmåga till överblick.

Bokstavskombinationen HÅS står för begreppet helårsstudent medan HÅP betyder helårsprestation. Dessa begrepp är centrala i universitets- och högskolevärlden. Lärosätena erhåller nämligen anslag från utbildningsdepartementet baserat på antalen "håsar" och "håpar". Sålunda kan man varje höst, flera veckor efter terminsstarten, se affischer på bussar och i tunnelbanan där det står "Än är det inte för sent att börja studera på Högskola x!" Man försöker alltså öka antalet "håsar". Att dessa sent värvade studenter får en dålig studiestart bryr man sig inte om. Till att börja med har de missat en hel del undervisning, som om detta faktum inte spelade någon roll. Därmed kunde man ju i så fall senarelägga terminsstarten för alla studenter. För det andra är den student som faller för kampanjen inte särskilt hågad att bedriva de aktuella studierna; den som inte aktivt sökt till utbildningen i god tid torde ju vara tämligen tvehågsen. Men, pengarna går alltså i första hand och för misslyckade studier tar man inget ansvar!

Studenter har dessvärre inte alltid förstått att studier kräver engagemang och måste ges prioritet före såväl extraarbete vid sidan av, som nöjen. Detta upplevs ofta som en missräkning, men den som inte förmår anpassa sig löper stor risk att misslyckas med sin utbildning.

Men kanske inte, ändå! Räddaren i nöden kan vara HÅP-begreppet. Den lärare som inte godkänner ett "lagom" antal studenter ligger illa till. Alla kurser ska utvärderas av studenterna. Som positiva omdömen räknas därvid "Läraren fokuserade på vad som kommer på tentan". Som negativt räknas istället "Läraren var för akademisk och teoretisk". När läraren sedan träffar sin chef under det årliga "utvecklingssamtalet", kommer dessa kursutvärderingar oundvikligen på tal. Detta trots att reglerna otvetydigt säger att avsikten med dem endast är att utgöra grund för "kursförbättringar".

Misstanken att en lärare på en kurs kanske är frestad att sänka kraven för att åstadkomma fler "håpar" tycks inte föresväva någon byråkrat. Man kan också fråga sig i vilken utsträckning studenternas förslag till "förbättringar" bör implementeras. Lättare tentamina uppskattas alltid av studenterna och ger positiva omdömen om läraren. Om all trigonometri skulle utgå ur ingenjörskurserna skulle nog många dra en lättnades suck. I statistiken skulle då synas att en sådan lärare ger upphov till många "håpar" och det individuella lönepåslaget kanske skulle kunna bli större. Löneskillnaderna bland lärare är för all del måttliga, men även små skillnader signalerar vilken plats man anses ha på rangskalan. Återkoppling av detta slag brukar i andra sammanhang kallas "rundgång" och är ett fenomen man normalt vill undvika.

Det görs inte någon kvalitetsbedömning av akademiska examina. Olika situationer kan dock, om olyckan skulle vara framme, påvisa kunskapsbrister. Om patienten i mitt exempel hade träffat en läkare med måttliga teoretiska kunskaper redan vid första akutbesöket, hade det varit lika illa som det sedan gick. En brobalk rasade för något år sedan och en människa omkom. Mindre drastiskt är det faktum att tågtrafiken lamslagits under den gångna vintern. Kan detta ha någonting med teoretiska kunskapsluckor att göra, månne?

/Se även:

Lön efter prestation fungerar inte i skolan

Låga lärarlöner hotar Sveriges ställning som kunskapsnation/

Denna artikel var publicerad på Newsmill 2011-07-12 och fick följande kommentarer:

Idag kallar vi arbetslösa för studerande för att dölja den arbetslöshet som uppstått pga överbefolkningen som ekonomerna i landets ledning skapat för att få tillväxt.

Det är allt man behöver veta för att förstå varför skolan ser ut som den gör.

Det är allt man behöver veta för att förstå varför samhället ser ut som det gör.

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2011-07-12, 19:42

Samlar man tillräckligt många lågutbildade på våra arbetsplatser blir det givetvis den attityden som gäller.

Sedan vad som är bra för organisationen som helhet är en annan sak.

Staten har i kvalitetskravets namn infört regler som helt klart sänker kvaliteten i högskolan. Korruptionen från lägre nivåer är även väl etablerade i högskolan. Smidiga kurser och lätta examen.

Man kan ju undra vem det är som infört dessa naiva och verklighetsfrämmande kvalitetskrav. Kan det månne saknas teoretiska kunskaper?

Permalänk | Anmäl #2 Doktor Eleph@nt, 2011-07-12, 21:00

Bra artikel. Det är mycket som behöver ses över i den svenska högskolan. Högre kvalitetskrav på utbildningarna och ett krav på Högskoleverket att även ta ett visst ansvar för att göra en bedömning av arbetsmarknadens framtidsutsikter vid godkännande av nya utbildningar. Vid behov bör högskoleverket kunna kräva att utbildningar gör uppehåll eller läggs ner vid utvalt lärosäte.

Permalänk | Anmäl #3 Mikael, 2011-07-13, 00:12

Och på precis samma sätt fungerar ju friskolorna, även om det är mycket värre där eftersom de också har personlig ekonomisk vinning som inte universiteten ännu har.. Och det leder till betygsinflation även på den nivån.

Permalänk | Anmäl #4 Allfons Mållgan, 2011-07-13, 06:01