Välj ämne och tag
Ämne
Språk
Tema
Ämnen
Kom igång!

Patent i ett vidare perspektiv

Språk: Svenska
Publicerad: onsdag 7 augusti 2013
Redigerad: onsdag 1 december 2021
x comments
Samhälle lag myndighet patent politik
0 36 visningar
Filter
Artikeln har inga översättningar

Patent förutsätter att man går med på publicering. Hemlighållande är dock tillåtet upp till arton månader efter att patent sökts. Ibland är faktiskt hemlighållandet att föredra. Man kan dra tillbaka sin ansökan innan de arton månaderna löpt ut, eller ta beslutet att inte söka patent. Det finns även andra möjligheter. Informationen nedan bygger på tidigare erfarenheter som konstruktör inom Ericsson, som uppfinnare med onödigt många egna patent, och som patentingenjör med behörighet som Europapatentombud.

Det händer att konstruktörer och uppfinnare nekas att komma till företag med förslag innan det finns en publicerad patenthandling. När företagen vill på det sättet skydda sig mot eventuella upphovsrättsliga tvister tvingas de betala ett ganska högt pris. Risken är uppenbar att information antingen når dem med avsevärd fördröjning eller inte alls. Förslagen kan hamna hos andra  företag som gärna tar emot uppfinnare fast ibland med kravet att de kommer utan ombud. Orsaken är att lättare få dem att underteckna en förbindelse att avstå från alla möjligheter till upphovsrättslig tvist. I båda fallen får företagens hantering av förslag som kommer till dem utifrån negativa effekter. Läget kunde vara bättre på förslagsfronten.

Väljs hemlighållandet så blir det inget resultat utan att man gör en satsning själv. Hemlighållandet kostar till skillnad mot patent inga avgifter. Däremot kräver det disciplin och hindrar utbyte av information. Utan att ha en patentansökan inlämnad som skydd för sin satsning ökar naturligtvis risken att det framdeles dyker upp ett hindrande patent med annan ägare. Skulle den egna satsningen eller en patentansökan kosta mer än det smakar så finns alltid möjligheten med publicering av en så kallad "profylax". På ett annonsutrymme i en allmänt känd publikation, exempelvis Uppfinnaren & Konstruktören, beskrivs då förslaget så tydligt att inget hindrande patent ska kunna beviljas framdeles. Kostnaden för annonsering blir avsevärt billigare än för patentsökning. När annonsen är publicerad uppstår inga fler kostnader. Vad som är viktigt är dock att annonsen publiceras så snabbt som möjligt.

Patent är känt men profylax borde beaktas mer och dessutom finns fler möjligheter, här kallat "proaktiv dokumentation". Hemlighållandet kompletteras då med sådan dokumentation som duger för att kunna omedelbart inlämna patentansökan eller framdeles hävda föranvändarrätt. Med en lägre kostnad än för patent och profylax följer inte nödvändigtvis ett sämre skydd. Ibland är ju hemlighållandet det bästa skyddet så proaktiv dokumentation bör beaktas, särskilt som möjligheten till patent eller profylax då finns kvar.

Publicering genom patent eller profylax blir alltså ett skydd för att hindrande patent inte ska dyka upp. Vill man på andra sätt publicera sig mer för att informera om egna initiativ så erbjuds en mängd möjligheter i kända media. Ändå är det inte alltid så lätt att bli publicerad när kapital och kontaktnät fattas så resultatet kan bli en besvikelse. Det finns helt enkelt ingen fungerande lösning på problemet med att hantera stora mängder med information om initiativ av tänkbar nytta. Men det är inte tekniken som är hindret. På internet visar bl a Wikipedia vad som är möjligt.

Uppfinnare och konstruktörer bearbetar ofta andras initiativ. Tänk om Afrikas många länder med mycket låg medelålder kunde bli en grogrund för nyttiga initiativ. Vi kan i Afrika se både vårt ursprung och framtidens globala utmaningar. Vad unga afrikaner synes behöva är ett storskaligt system för publicering av initiativ. Det vore till fördel både för Afrika och för omvärlden. Liksom patent blev för Japan efter andra världskrigets slut ett mått på framgång för projekten, företagen, branscherna och landets status kan patent, profylax och proaktiv dokumentation bli viktiga hjälpmedel i de afrikanska ländernas utveckling.

Med bl a Svenska Uppfinnarföreningen, Patentverket och SIDA finns i Sverige en speciell kompetens för ett sådant verkligt lovande slag av utvecklingsbistånd. Även om stöd för proaktiv dokumentation är mer kostnadseffektivt än patent eller profylax så skulle nog beviljade svenska patent till unga individer på afrikanska lärosäten vara värda att satsa på. Där skulle intresset ökas på samma sätt som när Nobelpris ger höjd status till amerikanska universitet.

Patent har fortfarande framtiden för sig. Och profylax passar bra som skydd av gratisprogram där t ex Ubuntu är ett känt afrikanskt alternativ till Windows. Men för just proaktiv dokumentation är tiden inne att hantera stora mängder med initiativ av tänkbar nytta. I ett samarbete med unga initiativtagare i Afrika går det att nå en kritisk massa för framgång. Vad som kan vinnas är såväl fler möjligheter för svenska konstruktörer och uppfinnare som fler svenska patent!

Stockholm i november 2007

Läs också mina artiklar:


0 36 visningar
Artikeln har inga översättningar