Välj ämne och tag
Ämne
Språk
Tema
Ämnen
Kom igång!

Uppfinnarens guide till affärsvärlden

Språk: Svenska
Publicerad: onsdag 9 februari 2022
Redigerad: onsdag 9 februari 2022
x comments
Samhälle
0 92 visningar
Filter
Artikeln har inga översättningar

 

Efter drygt femtio års yrkesverksamhet som ombud för uppfinnare är jag övertygad om behovet av följande text. Den baseras på det kärnfulla innehållet i Herbert N. Cassons bok The Axioms of Business. Boken översattes till svenska för nittio år sedan och den har länge varit påtänkt för en recension av mig. Stödd av bankdirektör K. A. Wallenbergs förord till den svenska översättningen med bland annat orden att det fanns en tid då man i Sverige ansåg att *duger han ej till annat, så kan han bli affärsman" har jag hitintills publicerat texter med fokus mer på samhällsvinster med att förbättra villkoren för uppfinnandet i sig än med att få fler uppfinnare att ta affärsrisker.och bli innovatörer.

Texten är även baserad på mina egna erfarenheter som uppfinnare bakom många beviljade patent, bland annat ett Europapatent på ett allmänt användbart katastrofskydd med så kallat AI-stöd, och som affärsman under fjorton år fram till dagen för mitt halvsekeljubileum. Vare sig uppfinnare vill in i affärsvärlden eller inte är det bra att känna till att den har sina självklara sanningar. De är lika orubbliga hörnstenar som Euklides’ tolv axiom. Tvivel är dock en bra princip som ledde först till icke-euklidisk geometri och sedan till Albert Einsteins modifiering av Isaac Newtons gravitationslag. Affärsvärldens axiom blir tyvärr fler än tolv i listan nedan. För ett av dem har tvivel resulterat i bitcoin.

1:a axiomet är att en affärstransaktion kräver två parter: köpare och säljare. Utan detta blir det ingen affär ens på patenterade uppfinningar.

2:a axiomet är att i affären ingår tre element: köparen, säljaren och avtalsobjektet. Dess specifikation bör vara tydlig för båda parterna. Det är lättare sagt än gjort, men beviljade patent underlättar.

3:e axiomet är att priset ska täcka alla omkostnader och ge vinst. Uppfinnaren riskerar att sätta priset för lågt på grund av sin iver att sälja.

4:e axiomet är att varuöverskott sänker priser, underskott ökar det. Vad alla kan få, bryr sig ingen om.

5:e axiomet är att köpare blir den som bryr sig mer om varan än om priset. Köparen behöver övertygas om att vinna på att köpa.

6:e axiomet är att tidsförlust höjer omkostnaderna. Gör aldrig en affär utan att räkna med tiden som faktor.

7:e axiomet är att energiförlust höjer omkostnaderna. Man bör eftersträva att göra det mesta med minsta möjliga energiförbrukning.

8:e axiomet är att ökad omsättning ger lägre kostnad. Massproduktion minskar omkostnaderna, bland annat med hjälp av uppfinningar.  

9:e axiomet är att omkostnaderna innefattar utgifter för både anskaffning och underhåll. I affärsvärlden gäller det att se totalkostnaden.

10:e axiomet är att först kommer bruttokostnaderna, sedan följer vinsten. Kan man öka nettovinsten går det hela sedan av sig självt.

11:e axiomet är att ökad risk kräver ökad vinst. Sätter man en gräns för vad som kan vinnas så lägger man hinder i vägen för dem som vågar och kan skapa något.

12:e axiomet är att alla värden går upp eller går ned. I affärsvärlden räcker det inte med förvärvad erfarenhet. Ingen affär går ju säker för uppfinnaren. 

13:e axiomet är att man måste skilja mellan nutids- och framtidsvärden. Vissa varor äger ett visst värde medan andra kan vinna eller förlora det.

14:e axiomet är att guld är värdemätaren. Över tid har den garanten för en globalt hållbar utveckling övergetts. Sedan ett halvsekel gäller inte guld som garanti för dollarn och andra valutor. Kryptovalutor har skapats, bl a bitcoin, men fortfarande köper Insiktsfulla aktörer guld som skydd mot oförutsägbara händelser, s k "svarta svanar".

15:e axiomet är att genomsnittseffekten bestämmer slutresultatet. Varje yrkeschaufför förstår detta. Nyblivna körkortsinnehavare lär sig med tiden.

16:e axiomet är att affärsvärlden fungerar genom samverkan. Tillförlitlighet gör här skillnad. Vi kan se samverkan som en universell funktionalitet i all hållbar utveckling vare sig det handlar om fysiska och juridiska personer eller om jorden, solsystemet, vintergatan och världsalltet, dvs den fysikaliska verkligheten i stort.


0 92 visningar
Artikeln har inga översättningar