Hotel Birger Jarl var 2022-05-20 mötesplats för en kulturafton med några tidspressade presentationer på temat "Framtidens värld”. Här skriver jag en uppföljande text ur mitt personliga perspektiv utan varken tidsram eller övriga hänsynstaganden mer än till överenskommelser om sekretess i vissa projekt. Texten avslutas med ett förslag som kunde göra skillnad för världen i stort med avstamp från vår svenska ”guldreserv av global goodwill”. Det uttrycket såg jag i en exceptionellt intressant artikel skriven av professor Sverker Sörlin som är knuten till KTH Environmental Humanities Laboratory (DN Kultur 2022-05-29, sid 20). Den hade rubriken ”Så blev Stockholm en världsstad i kampen mot miljöförstörelsen" och - med referens till FN:s första miljökonferens för 50 år sedan just i Stockholm - sammanfattningen "Arvet från 1972 är ett förpliktigande varumärke för Stockholm och en svensk guldreserv av global goodwill."

Varumärken och global goodwill kan representera stora värden som tyvärr löper risk att förloras på kort tid till skillnad mot värdet av en guldreserv i ordets vanliga bemärkelse. Två värdefulla och konkurrerande varumärken med global goodwill av stora mått är Coca-Cola och Pepsi-Cola. Med frågan till chefen för Pepsi-Cola om han föredrog att fortsätta sälja sockervatten framför att vara med om att förändra världen lockades denne över till Apple Inc  Där påstod den karismatiske Steve Jobs att han frågade sig varje ny dag om den skulle verkligen ägnas åt bolaget ifall det vore den sista dagen i hans liv, och att hans svar blev lika positivt var gång. Med inspiration från honom kan man fundera på att välja vilket bidrag som kunde göra skillnad för framtidens värld om det vore den sista dagen i det egna livet. Mitt val vore helt enkelt att ge det ovan nämnda förslaget med ett detaljerat projektunderlag till en lämplig entreprenör.

Walter Isaacson har på första sidan i sin bok "Steve Jobs - en biografi" budskapet att "de människor som är galna nog att tro att de kan förändra världen är de som också gör det". Jobs förändrade fyra gigantiska marknader - data, film, musik och telekom. Hans liv blev inte särskilt långt men det resulterade i Apple inc, världens högst värderade bolag. Jobs ägde varken varumärket eller bolaget när mitt yrkesliv kom för drygt 50 år sedan att bli fokuserat på IPR (Intellectual Property Rights), först inom Ericssonkoncernen och senare i egen regi. Tidigt noterade jag valet av varumärket Apple och av honom själv som bolagets ansikte. Pga kopplingen till internet har idag de mest kända produkterna från Apple Inc ett prefix som skrivs i media med såväl liten som stor bokstav, dvs "i" respektive "I". Den senare skrivningen är föredragen av många skribenter. Förklaringen kanske är att "I" tolkas att stå för "jag" och att syfta på innovatören Jobs och/eller personen som använder produkterna. I det globala IT-baserade samhället synes, på gott och ont, individerna bli allt mer egocentriska. Frågan är hur länge det kommer att fortsätta på det viset.

Vårt framtidsperspektiv bör sträcka sig mycket längre än 50 år men vi kan börja där. Min prognos är att Apple Inc kommer fortfarande att vara teknikledare på flera fronter. I mitt arkiv har jag sparat ett förslag till samarbete som bolaget fick från mig för 40 år sedan. Vad som presenterades var flera datorprogram och tjänster som då föregick vad som sedan kom att förknippas med Internet, Google och Skype. Svaret från Jobs blev att förslaget inte låg rätt i tiden. Åtskilliga år senare kom det från Ingvar Kamprad (IKEA Group) ett liknande svar i ett brev som också är sparat i mitt arkiv. Kamprad skrev att vid hans ålder (motsvarande min ålder idag) var "det inte aktuellt att ta upp några nya projekt" och beklagade bara att han inte var "50 år yngre". Ändå är det idag min avsikt att göra ett nytt  försök med IKEA Group och/eller Apple Inc. Det handlar om det ovan nämnda förslaget och en  beskrivning ges i slutet av den här texten.

För fem år sedan var jag en av initiativtagarna bakom Sveriges Nationella Innovatörsråd. Och för endast någon månad sedan var jag med om att arrangera en kulturafton på Hotel Amaranten och höll då ett tal om framtidstro. Det är tron på framtiden som har fått innovatörer att skapa vad vi har idag. Världen var inte bättre förr men livet var enklare. Det kommer att bli mer komplicerat att leva. Önskan att uppleva vad man drömt om och rädslan att bli förlorare är vad som driver människor till att leva upp livsviktiga resurser på den blå planeten kallad "Rymdskeppet Jorden". Med vår måne som språngbräda är en elit av mänskligheten besluten att börja  kolonisera Mars, den röda planeten som kanske har för flera miljarder år sedan också varit blå. I solsystemet har utvecklingen varit hållbar i nästan fem miljarder år och kan enligt astrofysiker förbli det lika länge  Men om universum i stort vet de att det utvecklas i en process som är ohållbar i ett längre framtidsperspektiv.

Om den mindre avlägsna framtiden vet vi bl a att upplevelsen av nutid varar knappast längre än fem sekunder. Var och en av oss har myriader av upplevelser i nuet bakom oss och vårt liv är så hållbart att det sannolikt återstår fler myriader. Vi vet att livet kan plötsligt ta slut på mindre än fem sekunder men den risken motverkas av många framsteg med ny teknik som kan i framtidens värld revolutionera vårt sätt att leva. Vår arbetsvecka är begränsad till fem dagar vilket kan ge oss en hållbar rutin under hela livet. Visst kan vi vänta oss att den rutinen är kvar i det globala samhället om fem år även om det blir med förändring ar arbetssätt och verktyg vilket vi har sett under pandemin. Redan i närtid kan plötsliga kriser med avbrott i el-, tele- och vattentjänster vara bra att bereda oss på med hjälp av både gammal och ny teknik. Men kan vi vänta oss omvälvande upplevelser om t ex 50 år? Med den frågan och med fokus främst på framtidens hotell arrangerades 2005 en utställning på Kulturhuset i Stockholm. Jag var en av utställarna. Sjutton år senare har det hänt en del i hotellbranschen lokalt och globalt men någon revolution är i mina ögon inte sannolik där på så relativt kort tid som 50 år. I transportbranschen är jag däremot övertygad om att flera välkända visioner blir förverkligade. Det känns här onödigt för mig att kommentera dem.

Den 2-3 juni 2022 hölls FN:s miljökonferens Stockholm+50 samtidigt med firandet av ett 50-årsjubileum. I den aktuella lägesrapporten "Stockholm+50: Unlocking a better future" används begreppet "action gap". Det brister i handling och konkreta åtgärder efter alla löften i minst tusen internationella miljöavtal. Miljöhoten har bara växt efter den första internationella miljökonferensen året 1972. Då hade det gått 10 år sedan jag började arbeta med sådana banbrytare inom Ericssonkoncernen att det verkligen var påtagligt att de skapade framtidens värld. Mitt uppdrag var sedan ett par år att patentera telekomsystem med datorstyrda telefonväxlar och nätverk också i rymden samt nya tekniska lösningar med halvledare och ljusledare. Men efter nio år med det uppdraget gjorde min online-användning av stora informationsbanker mig så intresserad av bl a bordsdatorer från Apple Inc att jag blev IT-pionjär med visioner om framtidens värld. Över tid har mina visioner kring främst telekom infriats med råge. Skärmar syns överallt såväl i storbildsformat som i var mans hand. Om vad som händer med miljön fram till ett möjligt 100-årsjubileum för den nämnda miljökonferensen finns det mycket dystra prognoser. Telekom anses däremot ha en ljus framtid. Innovativa skärmar kommer att revolutionera glasögonen såväl som inom- och utomhusmiljön  De kommer att likna sagans kristallkulor och möjliggöra överallt att se vad som händer eller har hänt i områden som berör oss. Vi kommer att få framtidsscenarior från dem med ett fokus på sådant som är av personligt intresse i närtid och med förväntad träffsäkerhet på högre nivå än vad väderprognoserna erbjuder idag.

En sensor som indikerar närkontakt - nej, inte med ET (Extra Terrestrials) utan med människor - och som själv fungerar bäst i symbios med AI (Artificial Intelligence) har varit i mitt personliga fokus också under 50 år. Redan 1972 tog jag fram en sådan sensor med visionen att minska användningen av mekaniska strömbrytare för alla slag av bords-, golv-, vägg- och taklampor samt den nötning som icke önskad beröring orsakar på utställda konstverk. Priset har stoppat teknikens utnyttjande vilket väl blir snart teknikhistoria. Tekniska tester har med gott resultat utförts bl a på utvalda konstverk (Statens Konstmuséer), i montrar med uppkopplade dragplåster på mässor (Ericsson), på automatöppnade dörrar i publik miljö (Besam) och i klimatskåp (Electrolux), samt på fordon där förstärkt skydd behövs för människor i omgivningen liksom för last och förare (Scania). För att kunna göra skillnad i framtidens värld kommer närkontaktsensorn att behöva bättre entreprenörskap och mer riskvilligt kapital än vad den har fått genom projektstöd från t ex Industrifonden, Nutek och Skåne-Gripen. Riskvilligt kapital är svårare att få i Sverige än i USA där de innovativa teknikföretagen SpaceX och Tesla Motors har gjort Elon Musk till världens rikaste man.

Ericssonkoncernen demonstrerade 2010 närkontaktsensorns funktion på telekommässor i Barcelona, Hannover och Las Vegas med budskapet att "allt som kan bli uppkopplat kommer att bli det". För Ericsson handlar kärnan i verksamheten just om tekniken för att klara uppkopplingen och inget annat. Bolaget har därför inte investerat i den av mig patenterade närkontaktsensorn men däremot i AI-lösningar för att hantera bl a "sakernas internet" eller IoT (internet of Things) vilket möjliggör nya intäktskällor i framtidens värld via vad jag här vill kalla IA (Internet of Action). I storskaliga IA-system skulle händelsebaserad betalning (Pay per Action) kunna göra närkontaktsensorns funktion  tillämplig överallt genom minimering av priströskeln. Utvecklingskostnaden för att minimera priset per enhet har länge avskräckt investerare. Eftersom de  brukar begära bevis på att det finns något skydd för deras investeringar har tekniken hållits skyddad av patent under alla år sedan 1972. Tillsammans med de idag existerande patenten kommer investeringsskydd att vara i kraft tjugo år framåt eller längre om beslut tas om tillägg som jag har i s k pipeline.

Goodwill förknippat med varumärken kan vara mer värt än patent. Ses exempelvis inom Apple Inc och IKEA Group möjligheten av goodwill genom samverkan för global hållbarhet som ett intressant mervärde till deras varumärken i framtidens värld kanske båda bolagen vill att vara med om att göra "Rymdskeppet Jorden" till ett varumärke som blir mer allmänt känt. Vad som behövs är en gestaltning som går lätt att förankra i medvetandet hos folk i allmänhet och att göra populär såväl i närtid som under kommande år fram till FN:s möjliga miljökonferens Stockholm+100. Symbolbyggnader är ett beprövat sätt att skapa välkända varumärken. Ett exempel är Eiffeltornet som var en stark gestaltning av framtidstro på världsutställningen i Paris 1889 och sedan blev världens kanske mest välkända souvenir.

Med Stockholm+50 avverkat har jag ett förslag till en innovativ gestaltning av global hållbarhet i samverkan mellan multinationella storbolag på ett sådant sätt att det direkt kan börja göra skillnad för framtidens värld. En framtagen arkitektmodell visar i skala 1:100 ett applikationsexempel där en servering i en paviljong med modesta mått är gestaltad enligt förslaget. Inspiration är hämtad såväl från Gunnar Asplunds bibliotek i kombination med den populära dammen i Observatorielunden som från Apples UFO-liknande huvudkontor i USA. Publik visning av en pilotbyggnad kunde ske redan under nästa års 500-årsfirande av Sveriges självständighet. En perfekt plats för ändamålet är testad och de modesta måtten för paviljongen är sådana att en lösning kan erbjudas på problemet som Stockholms stad har i den norra delen av Kungsträdgården. Vid bygglov vore det enkelt att göra efter den publika visningen en relativt snabb flytt dit. Då kunde det vara bra med ett exempel på flera goda krafter i samverkan. Annars kanske resultatet blir just där att "vinnaren tar allt".    

Artikelns puffbild visar ett ikoniskt verk (The Thinker - French: Le Penseur - a bronze sculpture by Auguste Rodin). Lika ikoniskt är fotot nedan av "Rymdskeppet Jorden" (The Blue Marble, taken by the Apollo 17 crew in 1972).

Fotot togs med en svensktillverkad kamera från Hasselblad. Det blev den internationella miljörörelsens symbol. Två generationer senare har ännu ingen människa åter varit på lika långt avstånd från Jorden trots generationsväxlingar i flerdubbelt antal inom relevanta teknikfronter.