All tillväxt är inte av godo, men det är fastslaget att kosmos växer. Någon mening med kosmos säger ledande forskare att de inte ser. Opponenter har sagt att tillväxt av kosmos, liv och intelligens kan ses som meningen med allt även om slutet är ovisst. Tyvärr höll Albert Einstein länge fast vid en statisk istället för dynamisk modell av kosmos. Han trodde inte på det enklaste resultatet av sina egna ekvationer. Tolkning av dem och av observerade data har efterhand resulterat i en allmänt accepterad kosmologisk modell. Enligt denna har kosmos växt plötsligt upp från ingenting och tillväxten av kosmos sker i en allt snabbare takt. Invändningar finns mot den modellen och det finns mycket skilda idéer om hur det blir fortsättningsvis.

Det finns forskare som anser att kosmos är sådant att  tillväxten leder automatiskt till intelligent liv och att det hela slutar med så mycket intelligens i kosmos att allting kan påverkas därav. I likhet med att vår planet har givit upphov till människan som förflyttar sig jorden runt och skapar tillväxt på gott och ont vill några forskare se möjligheten att kosmos kommer till slut att ha utvecklat intelligens som t o m förflyttar sig i tiden och tar makt över tillväxten av allt. På det sättet har en av dem försökt förklara Skaparen i biblisk mening. Utgångspunkten är återigen Albert Einsteins ekvationer och hans idé att rum och tid kan med hjälp av av s k krökt geometri beskrivas som påverkat av massa. Orsaken till krökningen förklaras inte mer än att den kopplas till massan. En förklaring anvisad av mig är att se den helt enkelt som en följd av att tidsflödet går i ett slutet kretslopp där periodtiden är kopplad till massan hos en elementarpartikel för gravitationen.   

I en av mig föreslagen kretsloppskosmologi publicerad av Svenska Matematikersamfundet under Internationella Astronomiåret 2009 är tidsflödet krökt vilket innebär en variabel skala under kretsloppet. Generalisering av en känd kvantfysikalisk ekvation kopplar elementarpartikeln för gravitationen till en vågperiod av storleksordningen 10exp20 sek och elementarladdningen till en vågperiod av storleksordningen 10exp-20 sek . Adderas därtill kvantfysikens kontroversiella mångvärldstolkning erhålles en tredimensionell vågmodell av tiden där allt som är överhuvudtaget möjligt antagligen händer parallellt. Det resulterar i ett intressant perspektiv på optimister om vilka det kan sägas att även om de inte får oftare rätt än pessimister så skapar de inte bara en roligare värld för sig själva utan ofta också för alla. Utan galna optimister och tokiga uppfinnare hade våra liv varit helt annorlunda idag. Det framhölls i Apples "Think different"-kampanj 1997 att "De människor som är galna nog att tro de kan förändra världen är de som också gör det".

Prognoser om den tekniska utvecklingen blir ibland något att skratta åt, men de kan också vara självuppfyllande. Ett exempel på det är Moore's lag. Man kan se alternativa vägar öppnas för utvecklingen utan att inse hur snabb exploateringen blir. Elektroniska räknedosor dödade raskt marknaden för mekaniska kalkylatorer. Facit var ett svenskt teknikledande bolag som drabbades hårt och själv fick jag ge upp en företagsdröm kring en kalkylator tänkt för bl a skolor världen över. Relativt få av mina egna drömmar har blivit projekt och förverkligats. När jag en gång hade medverkat till produktionsstart för miljontals halvledarswitchar såg jag virtuella väggbrytare som en lösning på problemet att kunna tända och släcka belysning med handen där det passar bäst. FiberSwitch blev namnet på min drömprodukt (patenterad i etapper med start 1972 - inom parentes kan nämnas att Walt Disney tillskrivs yttrandet att skillnaden mellan en dröm och ett projekt är ett datum) och visst fungerade halvledarswitcharna för ändamålet men på marknaden har framgången för produkten lyst med sin frånvaro efter en misslyckad lansering i Spanien. Inom elbranschen ogillades konceptet "gör-det-själv-switchar" på väggar där belysning skulle styras genom beröring av en osynligt monterad fiber i en tunn list eller tejp som drogs från ett styrdon ut i skarvbara längder.

När min far kom till New York före det första världskriget såg han många elbilar. Fokusering på billigare och bättre bensinbilar gjorde Henry Ford till en amerikansk legend, liksom hans vän Thomas Edison. Om dennes visionäre uppfinnarkollega Nicolaus Tesla hade fokuserat på elbilarna kunde deras utveckling ha accelererat. I Norge är intresset stort för dem men de utgör där ännu endast 1% av bilmarknaden. Vi är dock många som är övertygade om elbilarnas framtid och framgångsexemplet för oss är Tesla Motors. Ett problem är priset på de elektriska batterierna och risken för bränder. Bilar med drivmedel i form av bensin brinner också men det blir mer uppmärksammat när det händer en elbil. Tesla vill lösa problemet med risken för bränder genom att skydda batterierna med en sköld under bilen. Titan gör skölden stark nog att klara t ex stenar på vägen. S k inbäddad teknik är föreslagen av mig för att ge skölden en ny funktionalitet på köpet. Bilen kan i sin helhet bli en känselkropp t ex för intrångsvarning vid oönskad närhet (inte minst undertill) samt för naturkatastroflarm. Just naturkatastrofer befaras få en tillväxt med allt värre effekter beroende på att det blir världen över större städer och mer utsläpp av förbränningsprodukter. Om naturkatastrofer inte går att hindra så kan de åtminstone lindras genom standardisering av förbättrade larmsystem. 

Elbilen Tesla accelererar snabbt och det gör också tillväxten av kosmos enligt den allmänt accepterade tolkningen av observerade data. Den går ut på att gravitationens bromsande kraft motverkas och övervinnes av en kraft vars orsak kallas mörk energi. Till skillnad från accelerationen hos elbilen Tesla och överhuvudtaget alla observerade fenomen tros mörk energi kunna ge kosmos en acceleration utan gräns. Mörk energi skulle enligt dess förespråkare kunna spränga all materia inom ca 20 miljarder år. Men observerade data kan tolkas på mer än ett sätt. Enligt min kretsloppskosmologi varierar skalan för ett till gravitationen kopplat och slutet tidsflöde under en period av 10exp20 sek vilket faktiskt medför en kosmisk acceleration såsom mätt med ett tidsflöde bestämt av elementarladdningen och gör mörk energi till ett mycket onödigt antagande - naturvetenskapens största bubbla.

Befolkningstillväxt på gott och ont var på tapeten redan när Gamla Observatoriet i Stockholm var nybyggt. Där huserar sedan 1991 det nu nedläggningshotade Observatoriemuseet som är sedan årsskiftet 2013/2014 stängt tills vidare för utredning om hur verksamheten ska finansieras. Utredningen innebär att första slaget är vunnet för kampanjen "RÄDDA OBSERVATORIEMUSEET" men för en slutlig seger behövs det många fler namn. I samband med påskrift av namnlistan online går det att framföra egna önskemål om inriktningen på den fortsatta verksamheten. På den historiska grunden med bl a en unik serie av dagliga väderobservationer alltsedan 1756 bör en åskådlig presentation av dessa ses som viktig även fortsättningsvis för besökare i alla åldrar och från när och fjärran. Det kan även ses som viktigt att åskådliggöra arbetsmarknads- och befolkningsdata världen över, planer på kolonisering av världsrymden, fakta om förlust av biologisk mångfald, hotbilder knutna till globala klimatändringar, och lindring av effekterna genom storskaliga naturkatastroflarm.