En undersökande uppsats av hur samhället agerar vid idé- och patentstöld, och hur det påverkar uppfinnare

Thoren Business School, Vårterminen 2014

Abstract

The purpose of this study is to highlight a problem in today's society that does not get the attention that it deserves, i.e. theft of intellectual property (IP). This is a crime that is regularly committed by companies all over the world. This essay, however, focuses on IP theft in Sweden, and the problems within the Swedish legal system that allow these crimes to be committed. Two different methods have been used to compile the necessary information. One part of the study is based on valid observations of how inventors have actually been affected by IP theft. The other part of the information has been collected from different articles and studies done within the area, and used to support a discussion about IP theft and its causes. The results of this study show that:

• The Swedish legal system is failing to provide the appropriate legal support that IP theft requires.
• IP theft affects inventors in a negative way in mainly three areas; economy, health and career.
• There is a connection between the lack of legal security in this area, and the amount of IP crimes being committed. This means that the society has accepted the consequences that inventors have to go through when being subjected to IP theft, rather than dealing with the problem and provide the necessary tools to prevent this crime from being committed.

Everyone should be equally protected by the law, but this is not the case in Sweden today. Since the law and legal system can not provide enough protection against IP theft, companies have realized that they can steal inventions from the inventor, without being prosecuted and charged for their actions. This problem can only be solved by society taking action to ensure that laws are followed and to provide more education within the area. The society has to honor its responsibility to its citizens, and make sure that crimes like these do not become the norm, which is more or less the current situation. It is of great interest for the society to solve this problem however, since new inventions create opportunities and is the driving force for a thriving economy and industry within industrialized countries today.

• Key words: Inventor, patent, IP theft, legal system, laws, criminal, innovation

1. Inledning

1.1. Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka ett problem som blivit allt mer uppmärksammat i media på senare tid, nämligen idé- och patentstöld (hädanefter benämnt IP-stöld efter den engelska benämningen för immateriella rättigheter; intellectual property). Det vi vill ta reda på är hur detta brott hanteras och bemöts av samhället på en rättslig nivå, samt hur uppfinnarna påverkas mekonomiskt, yrkesmässigt och psykiskt av att bli utsatta för det. Vi kommer även att undersöka om det finns någon koppling mellan samhällets agerande och uppfinnarnas situation, när det kommer till IP-stölder. Anledningen till att vi undersöker detta är för att sprida ljus över ett område som tidigare inte blivit särskilt uppmärksammat, men som bör lyftas fram eftersom det påverkar både enskilda människor och samhället på ett negativt sätt.

1.1.1. Frågeställningar

• Hur hanteras brottet IP-stöld av samhället på en rättslig nivå?
• Hur kan en uppfinnares ekonomi, karriär och hälsa påverkas av att bli utsatt för IP-stöld?
• Vilka kopplingar finns det mellan samhällets agerande och uppfinnarnas situation?

1.2. Avgränsningar

I denna uppsats kommer fokus att ligga på hur IP-stölder påverkar uppfinnarna som blir utsatta, snarare än hur det påverkar samhället. Anledningen till att vi väljer att avgränsa analysen av hur samhället påverkas av detta problem, är att ämnet annars skulle bli alldeles för stort. Däremot kommer vi gå in på hur samhället har agerat för att motverka problemet, och varför det är viktigt att de arbetar för att skydda uppfinnarna. Vi kommer även att avgränsa oss mot Sverige, för att kunna fokusera diskussionen på de regler och lagar som gäller här.

1.2.1. Begreppsdefinitioner

• Patent – Ett patent är en idé som måste ha tillräckligt med nyhetsvärde och så kallad innovationshöjd för att den ska kunna licenseras som ett patent. Det innebär att man har ensamrätt på idén, och att den är skyddad enligt lag.
• Uppfinnare – Med uppfinnare menar vi specifikt en person som har tagit fram ett eller flera registrerade och godkända patent, eller i princip patenterbara idéer.

1. Carlsson, et al, (2013). “Öppet brev till regeringen”.
2. Patent, (2014). Investopedia. URL: http://www.investopedia.com/terms/p/patent.asp
   (hämtad: 2014-04-25)

1.3. Material

För att samla bakgrundsfakta kommer vi att använda oss av artiklar, rättegångsreferat och brev som berör det valda området. På det sättet får vi de baskunskaper som är nödvändiga för att sedan kunna föra arbetet vidare in i en diskussion. För djupare och mer avancerad förståelse inom området, och för att kunna besvara våra frågeställningar i diskussionen, kommer vi att använda oss av två olika materialkällor. Dels har vi valt ut fyra uppfinnare vars situation vi ska granska, dels använder vi oss av sekundärlitteratur i form av en vetenskaplig uppsats som skrivits om IP-stöld.

2. Bakgrundsfakta

2.1. Sveriges ekonomi och den svenska paradoxen

Något som är viktigt för alla länder är att skapa arbetstillfällen. Beroende på vilka tillgångar som är tillgängliga i landet finns det olika metoder för detta. I Sverige har det länge varit viktigt att ligga i framkant när det kommer till utveckling och forskning för att skapa välfärd och arbetstillfällen. Detta har att göra med att vi inte kan konkurrera med länder vars industrier fokuserar på att vara kostnadsöverlägsna, eftersom vi inte har tillgång till den sortens arbetskraft. Därför är det viktigt att skydda svenska uppfinningar och ge forskare möjlighet att kunna arbeta med sina innovationer. Det gynnar i slutändan Sveriges välfärd eftersom det skapar arbetstillfällen som fungerar i det svenska samhället.

Globalt sett ligger Sverige i framkant när det kommer till att ta fram innovationer. Det är dock endast ett fåtal innovatörer och deras uppfinningar som till stor del har byggt upp vår välfärd. Detta beskriver vilket värde det finns i nya revolutionära uppfinningar, och det förklarar även varför enskilda aktörer på marknaden skulle vilja komma åt och stjäla dessa viktiga idéer. I Sverige har detta skapat ett problem som kallas ”Den svenska paradoxen”, det innebär att trots att vi ligger i framkant med att ta fram nya uppfinningar är vi även sämst i världen på att ta tillvara på dem, och´se till att potentialen och det potentiella värdet i innovationen exploateras.

3. Carlsson, et al. (2013)
4. Örnborg, (2011). URL: http://www.metro.se/metro-teknik/rankning-sverige-bast-pa-innovation-i-europa/Objkbi!29769/ (hämtad: 2014-03-05)
5. Norlin, (2010). URL: http://entreprenorskapsforum.se/aktiviteter/genomforda-aktiviteter/swedish-economic-forum-en-in-novationsstrategi-for-sverige/ (hämtad: 2014-03-05)

2.2. “Kill the inventor”

En procedur som företag i allt större utsträckning använder sig av för att tjäna pengar kallas ”kill the inventor”. Målet är att få kontroll och använda sig av värdefulla uppfinningar och patent, utan att köpa rätten till dessa eller betala licensavgifter till upphovsmannen för att få använda dennes idéer. Syftet är helt enkelt att tjäna så mycket pengar som möjligt utan att någon hänsyn tas till moral och personen som ligger bakom uppfinningen. Det finns olika metoder för hur företag går tillväga för att göra detta beroende på vad det är för typ av bolag, men det slutgiltiga målet är gemensamt: att göra sig av med uppfinnaren för att få tillgång till dennes arbete, och det spelar inte så stor roll hur man tar sig dit.

Vanligvis upprättar företaget ett licensavtal med uppfinnaren för att få tillgång till patentet, men betalar sedan aldrig in den avtalade royaltyn. De kan också erbjuda uppfinnaren att gå in som delägare i bolaget för att sedan lura personen så att den till slut förlorar allt sitt inflytande i företaget. Då kan bolaget sedan använda sig av patentet, utan att upphovsmannen har något att säga till om längre. Detta är en väl inarbetad och planerad process från början till slut, där målet hela tiden är att bli av med uppfinnaren. Därav namnet ”Kill the inventor”.

2.3. IP-stöld

I och med att värdet av en uppfinning ökar, blir även risken att utsättas för IP-stöld större. Detta innebär i stora drag att ju bättre och mer avancerad en idé är, desto större risk finns det att den blir stulen. Det borde finnas ett samhällsskydd för detta, men i dagens rättsystem finns det inte något i praktiken fungerande rättsskydd för individer som har försatts i en situation där starka marknadskrafter försökt lura en upphovsman för att komma åt dennes arbete. Uppfinnaren själv har ingen makt gentemot stora företag eftersom en privatperson helt enkelt inte har det kapital som krävs för att kunna möta ett stort företag i en rättegång gällande en patenttvist. Uppfinnarens chans att få upprättelse i en rättegång är minimal, och slutar i många fall med att de själva måste betala alla rättegångskostnader.

6. Engblom, et al, (2011). URL: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Rattssakerheten-i-skiljeforfar_GZ0 2Ju302/?text=true (hämtad: 2014-04-24)
7. Ibid
8. Palmgren, (2011) s. 4
9. Ibid

På grund av att patent i allt större utsträckning blir stulna av stora företag tvingas framgångsrika innovatörer att lägga ner sin tid på utdragna rättsprocesser, istället för att fortsätta med sitt arbete och ta fram nya innovationer. Inte nog med det, uppfinnaren står dessutom i princip rättslös mot ekonomiskt starka företag, eftersom tvister angående immateriella tillgångar ofta avgörs i privata skiljeprocesser, där mutor och falsk bevisning är mycket vanligt förekommande, och där företag med stort inflytande i hög grad kan påverka utgången. IP-stöld är även ett väldigt subtilt brott, vilket gör det svårt att bevisa, speciellt om motparten har skickliga advokater som försvarar deras intressen. I sällsynta fall har utsatta uppfinnare fått ekonomiskt stöd av en aktör med liknande intressen, vilket har hjälpt uppfinnaren att få en annan utgången i processen, men detta hör inte till vanligheten.

Vad är det då som lockar företagen att stjäla patent? När en frestelse är stor, och risken att bli upptäckt är liten, ökar risken för brottslighet avsevärt. I detta fall är frestelsen pengar. Det har bevisat sig effektivt att stjäla patent från uppfinnare eftersom uppfinnaren i ytterst få fall får upprättelse. Därför är det inte konstigt att det blir ett allt mer vanligt förekommande fenomen, i och med att det finns möjlighet för företag att begå ett brott som i princip alltid lönar sig. Varför är risken att bli upptäckt så liten? Det är idag näst intill riskfritt att stjäla patent och uppfinningar. I en skiljedom har den ekonomisk starka parten övertag, men när målet tas upp i allmänt åtal och döms enligt svensk lag, kan man enligt patentlagen dömas till upp till två års fängelse. Denna lag är dock ofullständig eftersom den inte har kunnat tillämpas i verkliga fall på över 40 år. På 1970-talet var senaste gången lagen tillämpades i svensk domstol, trots att brott som borde dömas under patentlagen har skett i mycket stor utsträckning efter det. Detta är konstigt i och med att Sverige har ett fungerande system när det kommer till att registrera patent och mönsterskydd. Däremot har vi inte något fungerande system som skyddar små företag mot att marknaden ska fullgöra sina skyldigheter enligt lagen.

10. Carlsson, et al, (2013).
11. Palmgren, (2011). S 9.
12. Palmgren, (2011). S. 4.
13. Patentlag, (1967:837). Regeringskansliets rättsdatabaser. URL: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19670837.htm (hämtad: 2014-04-23)
14. Palmgren, (2011). S. 46.

2.4. Håkan Lans som exempel

Ett exempel på bristerna i patentlagstiftningen är tvisten mellan uppfinnaren Håkan Lans och det svenska företaget SAAB. Håkan Lans har bland annat utvecklat ett navigationssystem för sjöfart, AIS, som är världsledande inom branschen. Under 12 år har SAAB sålt detta system för miljardbelopp i hela världen, och enligt det licensavtal som upprättats mellan de båda parterna skulle Håkan Lans ha rätt till en royalty på 10 % av försäljningen. Under dessa 12 år har SAAB skickat in ofullständiga fakturaunderlag till Håkan Lans företag som fakturerade SAAB, för att de inte ska se hur mycket SAAB tjänat på den verkliga försäljningen. På detta vis har Håkan Lans bara fått tillgång till en liten bråkdel av den royalty som han enligt avtal har rätt till.

Under de första åren skötte SAAB betalningen enligt avtalen, men då hade inte försäljningen kommit igång ordentligt, och därför var det inga större summor som betalades ut till Lans. Så småningom ökade efterfrågan på navigationssystemet, som idag har blivit världsstandard inom sjöfartsnavigation. Detta ökade SAABs intäkter avsevärt, och i samband med det slutade de även att betala ut den avtalade royaltyn till Håkan Lans. Anledningen var att de visste att Lans i längden inte har råd att driva en omfattande rättsprocess mot dem, och därför hade de inte längre för avsikt att betala ut pengarna till honom.

2010 inleddes en förundersökning i fallet, men den lades snabbt ner. Detta är vanligt förekommande vid patenttvister och det enda brottsoffret då kan göra är att stämma förövaren. Detta är dock inte möjligt i de flesta fall eftersom det är alldeles för kostsamt för en enskild individ att ensam genomföra en rättstvist mot ett stort företag som fakturerar miljardbelopp. Än idag kämpar Håkan Lans om att få betalt från de företag som använder sig av hans uppfinningar.

Sammanlagt har de intäkter som han fått in för AIS-systemet täckt knappt 10 % av kostnaderna som han lade in i för att utveckla det. Förutom den finansiella satsningen har han avsatt 30 år av sitt liv till att jobba med projektet, vilket ännu inte har gett honom någon vinst, men som används och säljs flitigt över hela världen, och som företag, däribland SAAB, tjänar mångmiljardbelopp på att sälja.

15. Larsson, (2013). “Lans i patentstrid med Saab”.
16. Ibid
17. Palmgren, (2011). S. 22.
18. Larsson, (2013)

Sedan 2003 har Håkan Lans slutat arbeta med det han älskar, att utveckla ny teknik. Istället har han tvingats lägga all sin vakna tid, och sammanlagt över hundra miljoner kronor, på rättstvister mot diverse företag som har stulit hans patent. Detta har idag lett till att han har gått ut med att han aldrig kommer att driva ett utvecklingsprojekt igen eftersom det, enligt honom, inte finns någonting att vinna på det. ”Tänk dig själv att bli av med flera års forskning på en eftermiddag utan möjlighet att föra detsamma i bevis” säger Håkan Lans. ”Ett land som Sverige borde fundera över hur vi tar vara på dessa personer, och de möjligheter som de skapar för landet” fortsätter han. Fallet med Håkan Lans är inte unikt, tvärtom är detta oerhört vanligt förekommande idag. Det som gör Lans fall unikt är att han har kunnat kriga för sin rätt efter att ha fått finansiellt stöd för det.

2.5. Johan Ullman som exempel

Ett annat exempel på en person som gått ut i media och beskrivit det han har blivit utsatt för är uppfinnaren Johan Ullman. Han är i grund och botten läkare, men har även tagit fram ett flertal uppfinningar och produkter som har med till exempel ergonomi och användarvänlighet att göra. Idag är Johan Ullman sedan 5 år satt i personlig konkurs på grund av att han valde att satsa på sina uppfinningar. Problemet är inte att de inte säljer, för det gör de, utan att företagen som Johan trodde att han samarbetade med stal allt hans arbete och lämnade honom utan någonting kvar.

Företagets mål var att sätta Ullman i personlig konkurs, eftersom det skulle göra att de fick tillgång till hans patent. Detta är alltså ett annat praktexempel på när företag har använt sig av ”kill the inventor” metoden, alltså gjort allt i sin makt för att förinta uppfinnaren för att få tillgång till arbetet denne utfört. Johan Ullmans fall är bara ytterligare ett exempel på när detta har ägt rum, och på hur det påverkar uppfinnaren.

2.6. Hur får företag tillgång till uppfinningar?

Hur går det då till när ett företag får tillgång till uppfinningar? Alla företag som jobbar med att utveckla ny teknik har personer som är anställda som utvecklare. Som anställda uppfinnare har de enligt internationell patentlagstiftning rätt att stå med i eventuella patent som tas fram om de är upphovsmän till idén. Tar ett företag alltså patent på en idé och säljer den vidare, har personen som utvecklat den rätt till att stå med i patentet och få, vad svensk lag benämner som “skälig”, ersättning för det.

19. Palmgren, (2011). S. 22.
20. Palmgren, (2011). S. 25.
21. Palmgren, (2011). S. 3.

Ett annat sätt som företag kan få tillgång till uppfinningar på är när uppfinnare själva säljer sina patenterade uppfinningar till företagen som licenser, för att kunna tjäna pengar på sina uppfinningar utan att själva bedriva utvecklingen. Om en uppfinning är så värdefull att den skulle kunna skapa många framtida arbets- och försäljningstillfällen, är risken för IP-stöld stor. Anledningen till det är att det helt enkelt är mer lönsamt för företaget att satsa pengar på att stjäla patentet, istället för att betala uppfinnaren eller den anställda utvecklaren för det.

En rättegång mot en enskild individ kommer aldrig att kosta ett företag så mycket som det skulle kosta att behöva betala en person en viss procent av inkomsten för varje produkt de säljer. Risken att företaget skulle förlora mot uppfinnaren är minimal, eftersom de har råd att bekosta dyra advokater i ärendet, vilket en privatperson inte har möjlighet att göra på samma nivå. Företag väljer alltså hellre att lägga pengar på att försöka förinta en uppfinnare, än att personen som faktiskt har lagt ner mycket arbete i att ta fram uppfinningen ska få någonting tillbaka för det arbetet. Alla människor som jobbar på vanliga arbetsplatser tar för givet att de får in lön på kontot varje månad, medan uppfinnare tvingas kriga i en näst intill omöjlig strid för att ens få en krona för sitt hårda arbete och slit. Det är omöjligt att helt förhindra ekonomisk brottslighet, men det finns mycke man skulle kunna göra för att förminska förekomsten av detta brott och på det sättet skydda innovatörerna.

2.7. Varför bör patentlagen tas mer på allvar

Idag är det få som faktiskt förstår allvaret med IP-stölder och vad det kan medföra för konsekvenser för de drabbade, för den industriella utvecklingen och för svensk ekonomi. En rad svenska uppfinnare menar att det är praktiskt taget riskfritt att stjäla uppfinningar idag. De anser att IP-stölder måste uppmärksammas och att lagen kring detta måste skärpas. Paragraf 37 i patentlagen, som förbjuder IP-stölder, bör tydligt understrykas och uppmärksammas, menar exempelvis Johan Ullman. Han beskriver situationen som ohållbar och menar att IP-stölder drabbar både uppfinnarna och samhället på ett missgynnsamt sätt ur flera perspektiv, inte minst ekonomiskt.

22. Palmgren, (2011). S. 22.
23. Ibid
24. Palmgren, (2011). S.11.
25. Kleja, (2013). “Dags att ta patentstölder på allvar”

Börjar inte IP-stölderna tas på allvar kommer konsekvensen av detta systematiskt planerade brott från företagens sida att leda till problem inom den innovativa utvecklingen och för svensk industriföretag. Färre företagsbildningar skulle leda till att Sverige i mindre grad skulle kunna konkurrera med övriga länder inom industrisammanhang och utveckling. Därför behöver Sverige ta tillvara på det som gör oss konkurrenskraftiga, och bryta den missgynnande trenden som skapar misstro för svensk industri och företagsamhet hos innovatörer.

2.8. Conny Gustavsson som exempel

Någonting som tydligt exemplifierar det Johan Ullman säger om varför man bör ta IP-stölder på större allvar, är fallet med uppfinnaren Conny Gustavsson, som tidigare hade ett samarbete med det svenska företaget Husqvarna. Han valde att samarbeta med just Husqvarna för att den svenska industrin skulle gynnas av det. Detta tog emellertid en helvändning efter att samarbetet istället blev en strid parterna emellan. Husqvarna gick emot den viktigaste punkten av alla vad gäller avtal mellan två parter – Pacta sunt servanda, att avtalet ska hållas. Gustavsson menar att han bokstavligt talat blivit rånad av Husqvarna, då bolaget stulit hans idéer och själva patenterat dem.

Husqvarna uppmanande sedan Conny Gustavsson att promota deras tillverkning istället, efter att de sagt upp samarbetsavtalet och ombett Gustavsson att avsäga sig alla sina rättigheter.

Conny Gustavsson känner sig sviken och grundlurad och berättar att han drabbats hårt av sveket. Han menar att IP-stölder är på liv och död. Uppfinnare ägnar hela sitt liv åt just detta, men blir trots det förda bakom ljuset när företag stjäl deras idéer. Gustavsson hävdar att han förlorat förtroendet för svenska företag, och menar således att företagen sätter krokben för sig själva i det långa loppet. Misstroendet har lett till att Conny Gustavsson inte längre vill samarbeta med svenska företag, utan söker sig numera till utlandet. Fall som detta utgör ett hot för den svenska industrin, och visar på att patentlagen bör tas mer på allvar för att Sverige ska skapa ett gott rykte bland uppfinnare, vilka har en viktig roll när det kommer till att ta Sverige in i framtiden och för svensk välfärd.

26. Bergstrand, (2008). “Regeringen tillåter att svenska patent stjäls”
27. Larsson, (2013) “Uppfinnare tar strid”.
28. Ibid
29. Uppfinnare har en viktig roll för svensk välfärd

3. Metod

Denna uppsats grundar sig på empirisk metodik, vilket innebär att den fakta som används i diskussionen och resultatet bygger på undersökningar av verkligheten. Eftersom det finns fördelar och nackdelar med metoder, kan diskussionen lätt bli bristfällig och onyanserad om man endast använder sig av ett sätt att samla information på. Därför har vi valt att kombinera två olika empiriska metoder för att få ett så trovärdigt resultat som möjligt. Nackdelen med detta är att det kan vara mer tidskrävande att samla fakta från flera olika källor. Vi anser dock att fördelarna med att arbeta på detta sätt är övervägande, eftersom så mycket kunskap som möjligt inom det granskade området gynnar det slutgiltiga resultatet.

3.1. Kvalitativ metod

En del av vår undersökning kommer att bygga på kvalitativ metodik. Det innebär att man riktar sig direkt mot en bestämd målgrupp och samlar in mer djupgående information, till exempel i form av intervjuer och/eller observationer. Personen/personerna som genomför undersökningen får alltså förståelse inom forskningsområdet genom att sätta sig in i målgruppens verklighet. Nackdelen med denna metod är att det kan vara tidskrävande att samla ihop den fakta man behöver. Det finns även en risk att informationen blir bristfällig, eftersom resultatet sällan skildrar målgruppens generella verklighet, utan snarare det enskilda fallet/fallen som har undersökts.

Anledningen till varför vi använder oss av en kvalitativ metod är att vi vill ta reda på hur en utvald målgrupp i verkligheten påverkas av en specifik händelse, och inte hur situationen framställs av utomstående personer. I vårt fall handlar det om hur uppfinnare rent psykiskt och praktiskt har påverkats av IP-stöld. Det ska vi ta reda på genom att göra djupgående observationer av fyra utvalda uppfinnares situation efter att ha blivit utsatta för IP-stöld. Uppfinnarna vi har valt är Håkan Lans, Johan Ullman, Conny Gustavsson och Anders Widgren. De är lämpliga eftersom de själva har blivit utsatta för det som uppsatsen undersöker.

30. Narvaja, (2013). “Gymnasiearbete 3.pptx”. S. 6.
31. Kvalitativ metod, (2014). Nationalencyklopedin. URL: http://www.ne.se/kvalitativ-metod
    (hämtad: 2014-03-14)

Genom att använda denna metod kommer resultatet bli trovärdigt eftersom det bygger på verkliga erfarenheter, och inte fakta från en andrahands- eller för oss okänd källa. Det kan vara svårt att få användbara och trovärdiga svar på vår undersökning genom kvalitativa intervjuer, eftersom frågorna då är kortare, samt att det är svårt att veta om urvalet av personer stämmer överens med målgruppen som undersöks. Risken med det är till exempel att vi inte skulle få något djupare svar på vår undersökning än det uppenbara; att IP-stöld påverkar uppfinnaren negativt.

3.2. Normativ forskning

I den kvalitativa undersökningen tar vi reda på hur verkligheten för uppfinnarna ser ut just nu, utifrån deras eget perspektiv. För att ta reda på hur situationen bör se ut kommer vi även att komplettera undersökningen med normativ forskning. Detta kommer vi göra genom att använda oss av kvalificerade källor för att stödja en argumentation inom det studerade området. Syftet med det är att komma fram till vad som är bra respektive dåligt med situationen, och vilka de bakomliggande orsakerna till de eventuella problemen är. När vi lyckats identifiera problemen kommer vi även att föreslå potentiella lösningar. Nackdelen med denna metod är att det är svårt att komma fram till ett helt opartiskt och objektivt resultat kring vad som är rätt och fel.

Normativ forskning är en lämplig metod för denna uppsats eftersom vi, som titeln antyder, undersöker orättvisor i det svenska rättsystemet. För att kunna göra det måste vi först ta reda på vad som är rätt och fel, och varför det är på det viset. Först då kan vi veta om samhällets sätt att hantera IP-stöld har varit orättvis, eller om deras agerande faktiskt är befogat i sammanhanget. För att ta reda på vad som är rätt och fel kommer vi även använda oss tav en komparativ metod, i och med att vi jämför IP-stöld med andra brott. På det sättet får vi en bra överblick kring hur brottet IP-stöld har behandlats, i jämförelse med hur andra former av brottslighet hanteras.

32. Narvaja, (2013). S. 13.

4. Resultat och diskussion

4.1. Resultat

4.1.1. Brister i samhällets rättssäkerhet

Rättssäkerheten är bristande när det kommer till IP-stöld. Det finns en specifik patentlag, men sedan den stiftades har endast en dom fallit under den lagen, trots att många fler IP-brott har anmälts. Bristerna bygger i detta fall på för lite kunskap och engagemang från samhällets sida inom området, vilket har lett till att situationen urartat.

4.1.2. Hur IP-stöld påverkar uppfinnaren

De ekonomiska följderna av IP-stöld är uppenbart negativa för uppfinnaren. Personen som får sin idé stulen kan påverkas ekonomiskt på så sätt att de pengar som eventuellt investerats i idén är bortkastade, den eventuella inkomsten eller licensavgiften för idén uteblir och i många fall måste de även lägga de även ut mycket pengar på kostsamma rättegångar mot personen eller företaget som stulit idén. De förlorar alltså pengar som de själva investerat, pengar som de borde tjäna och pengar som de lägger på att försvara sin roll som upphovsman till en idé eller uppfinning i en rättegång.

Utöver att ha investerat mycket pengar i en idé, ligger det ofta även mycket tid bakom att ta fram ett patent. Den tid som de investerat kunde de annars lagt på ett arbete som de tjänat pengar på. På det sättet kan en uppfinnare alltså påverkas negativt ekonomiskt även genom att de går miste om kapital som de kunde tjänat, när de istället investerar tid i en idé som inte genererar några pengar än. När ett patent har stulits måste de lägga ner ännu mer av sin tid i långdragna rättegångsprocesser, om de över huvud taget vill ha någon möjlighet att få tillbaka rätten till sin uppfinning.

Förutom att IP-stöld får negativa ekonomiska konsekvenser för uppfinnaren, påverkas de även yrkesmässigt av det. Det ligger som sagt mycket tid och arbete bakom att ta fram ett patent, eftersom det är en lång process innan produkten är patenter- och säljbar. Stjäl då ett företag en uppfinning har all tid och arbete bakom idén investerats i onödan. Istället måste uppfinnaren börja om från början, vilket är ett stort steg bakåt yrkesmässigt.

33. Ullman, (2010). “Till chefen för Justitiedepartementet”
34. Widgren, (2013).
35. Ibid
36. Palmgren, (2011). S. 4.

Det innebär även en stor stress att gå igenom hela processen med att få en uppfinning stulen. Detta kan leda till att uppfinnaren istället för att fortsätta att utveckla idéer ger upp, vilket förutom att det är en yrkesmässig och ekonomisk förlust, även kan påverka deras hälsa negativt. Att befinna sig i en osäker ekonomisk och yrkesmässig situation är inte önskvärt för någon. Framförallt det psykiska välmående kan påverkas negativt av att utsättas för den oerhörda stress som en sådan situation innebär.

4.1.3. Koppling mellan bristande rättssäkerhet och fler IP-brott

Anledningen till att uppfinnarnas situation ser ut som den gör idag är på grund av bristerna i det svenska rättssystemet när det kommer till patent. Kopplingen är alltså att brister i samhället har orsakat en icke hållbar och extra utsatt situation för en specifik grupp, i detta fall uppfinnare. Det finns en stark koppling mellan samhällets svaga skydd samt passiva agerande och hur uppfinnare har påverkats. Det är inte samhället som direkt utsatt uppfinnarna för de negativa konsekvenser som IP-stöld innebär för upphovsmannen, utan det är bristen på samhällsengagemang som har lett till att situationen idag ser ut som den gör. På grund av att rättsskyddet för uppfinnare är så pass svagt, har företag kunnat stjäla patent i princip helt obehindrat.

4.2. Diskussion

4.2.1. Vikten av rättsskydd i samhället

Anledning till varför vi har lagar och regler i samhället är för att skydda alla individer mot förekomsten av brott. Blir man till exempel utsatt för stöld, eller hamnar i en tvist, löses situationen med hjälp av lagar som skyddar personen eller personerna som blivit utsatta. Detta skapar rättvisa och jämställdhet, i och med att det finns förhållningsregler som ser till att alla personer har samma rättigheter och behandlas lika. Detta system med lagar och regler skapar stabilitet och trygghet i samhället. Justitieminister Beatrice Ask hävdar i en intervju att de värsta brotten är de mot en enskild individ, och att straff är viktigt för att motverka förekomsten av brottslighet.

37. Widgren, (2013).
38. Palmgren, (2011). S.3.
39. Brottsförebyggande rådet, (2007). URL: http://www.brottsrummet.se/sv/textad-film-lagar-och-regler (hämtad: 2014-04-23)
                     40. Ibid

Om det nu är så viktigt med rättsskydd och straff, framförallt för att skydda enskilda individer varför appliceras då inte detta när det kommer till brottslighet mot uppfinnare? En uppfinnare är en vanlig människa, precis som vem som helst. Därför borde de, precis som alla andra i dagens samhälle, vara skyddade av lagar och regler mot stöld av privat egendom. Som det ser ut idag är detta inte riktigt fallet. I paragraf 57 i patentlagen beskrivs det att om ett patent blir stulet kan det leda till skadestånd samt fängelse i upp till två år. Dock har det sedan 70-talet bara utdömts ett brott efter denna lag i Sverige, trots att upprepade fall av IP-stöld har blivit anmälda och undersökta.

4.2.2. Bristen på samhällsskydd skapar utsatthet

Flera uppfinnare som blivit utsatta för IP-stöld uppger att de själva har investerat pengar och tid i någonting som i slutändan inte varit givande, varken för ekonomin eller hälsan. De har hamnat i svåra ekonomiska situationer på grund av att de inte fått betalt för sin uppfinning, samt tvingats lägga ut pengar på rättegångar. I några fall har det även lett till psykiska sjukdomar, så som depressioner och psykoser, och i värsta fall även självmord. I skolan, på ”vanliga” arbetsplatser och i övrigt i samhället finns det mycket skydd för att inte bli ekonomiskt eller psykiskt utsatt. Till exempel har arbetstagare omfattande skydd mot övergrepp från arbetsgivare. Trots att uppfinnare rent tekniskt borde ha samma rättigheter som alla andra i samhället, fungerar det inte riktigt så i praktiken. Om man till exempel blir utsatt för stöld kan man anmäla det till polisen och det utreds då på samhällets bekostnad. När det gäller IP-stöld däremot, är detta inte något som bedrivs och utreds av polisen eller åklagare, utan uppfinnaren tvingas föra saken vidare själv, annars läggs det ner.

41. Ullman, (2010).
42. Patentlag, (1967:837).
43. Palmgren, (2011). S. 46
44.Ullman, (2010).
45. Ibid
46. Widgren, (2013).

4.2.3. Brister i systemet

Hur kommer det sig då att när det kommer till uppfinnare så tas inte dessa regler på allvar? Det har troligtvis att göra med att problematiken med IP-stöld har blivit allt större, medan ökad kunskap inom området bland polis, åklagare och myndigheter inte har utvecklats i samma takt. Problemet som uppstår med att IP-stöld inte tas på allvar, och döms efter de lagar som finns, är att det ökar brottsligheten inom området. Talesättet ”tillfället gör tjuven”, kan användas för att förklara varför IP-stöld ökat och blivit så vanligt förekommande inom svenskt näringsliv, och om sannolikheten att bli upptäckt är minimal, ökar risken för brottslighet avsevärt.

I och med att det visat sig att myndigheter, åklagare och domstolar inte har den kunskap som krävs för att döma IP-stöld, har förekomsten av brottet blivit en regel snarare än ett undantag i sammanhanget. Därför är en given lösning på problemet att öka kunskapen inom området, och döma brottet efter de lagar som redan existerar. En uppdatering av lagarna skulle även vara en fördel för att göra dem mer konkreta och enklare att tyda. På det sättet skulle man även underlätta för domstolarna att döma i fall som avser IP-stöld.

Det finns dock vissa undantag när det kommer till hur upphovsrätt skyddas. Till exempel är upphovsrätten för musik och film gratis, och skyddas mycket stark. Skyddet för teknik med hjälp av patent är däremot ytterst kostsam för upphovsmannen, och ska betalas varje år, samt att skyddet är oerhört svagt. Förutom detta finns det till exempel på finansmarknaden en speciellt insatt finansinspektion som ser till att det inte förkommer brottslighet och korruption. Inom innovation finns dock inte någonting motsvarande. Dessa två exempel visar på ytterligare brister i systemet när det kommer till just innovation och rättsligt skydd.

47. Ullman, (2010).
48. Palmgren, (2011). S. 44.
49. Ullman, (2010)
50. Brändström & Westholm, (2010). “Upphovsmän ska få betalt - inte betala för sina idéer”.
51. Palmgren, (2011). S.45

4.2.4. Kan man mäta problemet?

Det är svårt att veta exakt hur många uppfinnare som har påverkats av IP-stöld, eftersom mycket sker i det tysta. År 2000 gjorde dock EU-komissionen ett försök att kartlägga problemet genom att undersöka hur 600 av världens mest framstående uppfinnare hade påverkats av IP-stöld. I undersökningen sa samtliga av innovatörerna att de stött på problem inom området. 70% av dem uppgav att de blivit mycket utsatta i form av hot och tvister med företag.

Resultatet av denna undersökning är intressant eftersom det bekräftar att IP-stöld är ett vanligt och stort problem. Dock går det inte att direkt applicera resultatet av undersökningen på denna forskningsstudie, trots att urvalet avser samma målgrupp, eftersom undersökningen är gjord ur ett världsomfattande perspektiv. I Sverige finns det lagar och normer som kan ha andra effekter på problemet, och därför behöver det inte nödvändigtvis finnas en koppling mellan undersökningen som EU-kommisionen gnomfört, och denna studie som fokuserar på problematiken med IP-stöld inom Sveriges gränser. Det går bevisligen att mäta hur stort problemet med IP-stöld är, men det är svårt att komma fram till ett generellt resultat eftersom det är så många utomstående faktorer som kan påverka resultatet.

4.2.5. Hopp för framtiden

På senare tid har samhällsengagemanget för problem med IP-stöld ökat, men det finns fortfarande mycket mer som behöver göras. Organisationer som är verksamma inom området är bland annat Uppfinnarkollegiet, IPR-forum och Svenska Uppfinnareföreningen, men det saknas finansiella medel för att de ska kunna göra en skillnad som har någon betydelse i en större skala. Politikerna måste engagera sig mer inom området, och se till att det arbete som uppfinnare genomför blir lönsamt.

Speciellt med tanke på hur viktigt det är med nya svenska innovationer för svenskt näringsliv, och för den svenska ekonomins tillväxt.

52. Palmgren, (2011). S. 5.
53. Palmgren, (2011). s.45
54. Carlsson, et al. (2013)

Förutom att allt fler organisationer och medier uppmärksammar detta problem finns det nu ett förslag för att etablera en separat patentdomstol. Detta skulle kunna vara en lösning på problemet, eftersom det skulle innebära en ökad rättssäkerhet inom området. Denna ökade säkerhet kommer främst från en utökad expertis bland domare, åklagare och myndigheter, vilket även skulle innebära rättvisare domar. Det finns utöver detta förslag om att uppdatera patentlagen för att göra den lättare att tolka och döma efter i IP-tvister.

Med det sagt är det även viktigt att poängtera att det aldrig kommer gå att helt undvika ekonomisk brottslighet trots striktare lagar och domar. Däremot kan man minska problemet och skapa ett bättre klimat inom näringslivet för uppfinnare. Starkast vinner nästan alltid, och så länge samhället inte står upp för de enskilda uppfinnarna kommer de att stå chanslösa mot de inflytelserika, ekonomiskt starka och maktfullkomliga företagen. Frågan är till vilket pris uppfinnarna ska behöva tåla och bekosta detta? För när det har lett till att det faktiskt kostat människoliv, måste väl ändå samhället reagera och inse att någonting är fel och måste justeras. Förhoppningsvis är en förändring på gång inom en snar framtid. Det som krävs är bland annat mer expertis och kunskap inom området bland myndigheter, åklagare och domstolar, en säkrare lagstiftning kring patent, en aktiv och öppen diskussion med politikerna och mer uppmärksamhet i media. Dessa förändringar kan inte vara för mycket att begära, eftersom att vara skyddad av lagen är någonting som de allra flesta tar för givet.

55. Ask, (2013). URL: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ny-domstol-ska-hantera-patent_8852296.svd (hämtad: 2014-04-23)
56. Ibid
57. Palmgren, (2011). S.11.
58. Ullman, (2010).

5. Sammanfattning

Det finns dolda orättvisor i det svenska rättssystemet, men de håller på att uppmärksammas och lösningsförslag har tagits fram. Alla människor har rätt till rättsskydd, även uppfinnare, och därför är det viktigt att samhället agerar därefter när det finns brister i systemet, brister som har bidragit till att IP-stöld blivit ett stort problem. I och med att det har varit i princip fritt fram för företag att stjäla immateriella tillgångar, eftersom den enskilda uppfinnaren inte haft något skydd gentemot företagen, den starkare parten i sammanhanget, har IP-brott blivit allt vanligare. Det är därför till stor del samhällets fel att personer mår dåligt, förlorar pengar och tid och inte kan arbeta med sitt valda yrke, eftersom dessa individer inte har fått ett rimligt skydd mot att bli utsatta för brott. Inte ens inom ramen för existerande lagar. IP-stöld ska inte behöva förekomma i den utsträckning som det idag gör, i ett samhälle där rättssäkerhet borde vara, och för många är, en självklarhet.

Förhoppningsvis är denna studie ytterligare en drivkraft till att uppmärksamma problemen. Vi vill lyfta frågan för att få till stånd en debatt som på sikt kan leda till ett modernt och rättssäkert samhälle som tar vara på nya innovationer. Det är viktigt inte minst eftersom det skulle skapa nya möjligheter inom näringsliv och ekonomi i dagens industrisamhälle.

5.1. Slutord

Arbetet med denna uppsats har varit krävande, men också väldigt givande. Inte minst har vi lärt oss mycket inom forskningsområdet, men kanske viktigast är att vi har lärt oss otroligt mycket om hur man skriver en vetenskaplig uppsats. Detta är någonting som vi båda kommer att ta med oss som en viktig erfarenhet inför framtiden. Vi hoppas att du som läst vår uppsats har lärt dig något nytt, och att vi lyckats väcka ditt intresse. I slutändan var ett av målen med uppsatsen att lyckas sprida kunskap inom ett område som är på god väg att bli ett stort samhällsproblem, men som definitivt inte får den uppmärksamhet som det förtjänar.

6. Referenser

6.1. Internetkällor

• Ask, Beatrice, (2013). “Ny domstol ska hantera patent”. URL: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ny-domstol-ska-hantera-patent_8852296.svd (hämtad: 2014-04-23)
• Brottsförebyggande rådet, (2007). “Lagar och regler - en intervju med justitieminister Beatric Ask”. URL: http://www.brottsrummet.se/sv/textad-film-lagar-och-regler (hämtad: 2014-04-23)
• Engblom, Annicka, et al, (2011). Motion: “Rättssäkerhet i skiljeförfaranden”. Sveriges rikstad. URL: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Rattssakerheten-i-skiljeforfar_GZ02Ju30 /?text=true (hämtad: 2014-04-24)
• Kvalitativ metod, (2014). Nationalencyklopedin. URL: http://www.ne.se/kvalitativ-metod (hämtad: 2014-03-14)
• Norlin, Pernilla, (2010). “Swedish economic forum - en innovationsstrategi för Sverige”. Entreprenörskapsforum. URL: http://entreprenorskapsforum.se/aktiviteter/genomforda-aktiviteter/swedish-economic-forum-en-innovationsstrategi-for-sverige/ (hämtad: 2014-03-05)
• Patent, (2014). Investopedia. URL: http://www.investopedia.com/terms/p/patent.asp (hämtad: 2014-04-25)
• Patentlag, (1967:837). Regeringskansliets rättsdatabaser. URL: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19670837.htm (hämtad: 2014-04-23)
• Örnborg, Mary, (2011). “Rankning: Sverige bäst på innovation i Europa”. Metro. URL: http://www.metro.se/metro-teknik/rankning-sverige-bast-pa-innovation-i-europa/Objkbi!29769/ (hämtad: 2014-03-05)

6.2. Artiklar

• Bergstrand, (2008). “Regeringen tillåter att svenska patent stjäls”
• Brändström, Dan & Westholm, Carl-Johan, (2010). “Upphovsmän ska få betalt - inte betala för sina idéer”. Dagens Industri debatt. 2010-09-10.
• Kleja, Monica, (2013). “Dags att ta patentstölder på allvar”. Tidningen: Ny Teknik. 2013-07-04.
• Larsson, Gerhard, (2013). “Lans i patentstrid med Saab”. Tidningen: Dagens Industri. 2013-09-09.
• Larsson, Gerhard, (2013) “Uppfinnare tar strid”. Tidningen: Dagens Industri. 2013-09-11.

6.3. Forskningsstudier och övriga källor

• Carlsson, Arvid, et al, (2013). “Öppet brev till regeringen”. Ett pressmeddelande publicerat av ett antal svenska uppfinnare för att göra politikerna uppmärksamma om problemen med patentstöld. (2013-07-04).
• Narvaja, Pavlo, (2013). “Gymnasiearbete 3.pptx”. En powerpoint med information om olika vetenskapliga metoder.
• Palmgren, Lise-Lotte, (2011). “Kill the inventor - en konsekvensanalys av manschettbrottslighet”. En uppsats på grundnivå skriven av en student vid Linköpings universitet. (vårterminen 2011).
• Ullman, Johan, (2013). “Brev till chefen för Justitiedepartementet”. Ett öppet brev skickat från Johan Ullman till Beatrice Ask. (2013)
• Widgren, Anders (2013). “På innovationsfronten intet nytt”. Ordförande för IPR forum (forum för immateriella rättigheter) intervjuades angående uppfinnare och innovatörers situation i Sverige 2013.