Tiden mellan nationaldagen och midsommarafton stämmer till eftertanke om värdet av våra kulturarv. Bland dem är Gamla Observatoriet i Stockholm en verkligt unik symbol för den svenska vetenskapens storhetstid såväl som för dagsaktuell forskning kring klimatändringar.

Du har just nu möjlighet att göra din röst hörd för att rädda Observatoriemuseet från att bli nedlagt. En namninsamling pågår på nätet. För besökare är Observatoriemuseet till vidare stängt från årsskiftet 2013/2014. Ägaren är Kungliga Vetenskapsakademien, KVA, vars styrelse synes ha sedan länge tänkt driva igenom ett nedläggningsbeslut. KVA-ledamöter gick på ett stormöte emot styrelsen och stoppade det tänkta beslutet inom ett dygn efter att ett etappresultat av namninsamlingen med över 1000 påskrifter hade på Nobeldagen överlämnats i KVAs reception.

En arbetsgrupp tillsattes sedan av KVA för utredning av finansieringsmöjligheter till en fortsatt drift. Inget resultat har ännu kommit till min kännedom varken som vanlig medborgare eller som initiativtagare till namninsamlingen. KVA informerades faktiskt av mig om att möjlighet till finansiering finns, bl a genom sponsring från utlandet.

Problemet är inte brist på pengar utan brist på känsla för VAD huvudstadens invånare och besökare är på väg att förlora.

Observatoriet invigdes 1753 av det då endast 14 år gamla KVA och är dess äldsta institution. Flera initiativ av bestående värde togs av Sverige under samma decennium, bl a köptes 1757 vår äldsta fastighet utomlands, Dragomanhuset i Istanbul (dragoman är ett turkiskt ord för en mycket kompetent tolk) där ett par av mina bröder medverkade till en renovering på 90-talet. Ansvarig för Observatoriet var under 30 år KVA:s ständige sekreterare Pehr Wilhelm Wargentin. Han bodde med sin familj en trappa upp och är liksom Carl von Linné en lysande representant för den svenska vetenskapens storhetstid med dess insikt om vikten av forskning och praktiska användbara resultat.

Wargentin påbörjade på Observatoriekullen dagliga observationer av vädret vilka har oavbrutet pågått under 258 år och varit åskådligt presenterade på ett världsunikt sätt i det 1991 öppnade Observatoriemuseet.

Det förtjänar att nämnas att han är även känd som den svenska befolkningsstatistikens fader.

Den pågående namninsamlingen på nätet kan leda till att Observatoriemuseet återuppstår i en form påverkad av DIG. Förutom att behålla Observatoriet tillgängligt som en symbol för för allas vår kultur- och vetenskapshistoria föreslås det bli en plats för att åskådliggöra med sponsrad IT bl a fakta om kolonisering av världsrymden, förlust av biologisk mångfald, arbetsmarknads- och befolkningsdata världen över, globala klimatändringar och naturkatastroflarm.

Vid påskrift av namninsamlingen kan du välja att ge ditt stöd till några av dessa faktateman eller föreslå vad som känns attraktivt för just DIG som en besökare av Observatoriet och som en "observatör med rymdperspektiv".      Vad kan locka fler besökare? Kom gärna med egna förslag som kan öka intresset hos folk i allmänhet. Ett exempel: Inuti Observatoriet finns en glob som ingår i världens största modell av solsystemet och står för Venus medan Globen (världens största sfäriska byggnad) står för solen. "Venuspassagen" blev en idérik ung kvinnas spännande namnförslag på en inte alls otänkbar linbana för transport luftvägen från en lämplig plats vid Handelshögskolan på Sveavägen upp till Observatoriekullens topp.

Tanken är att skapa en minnesvärd upplevelse för stockholmare och gäster, för barn, turister och andra, inte minst för rörelsehindrade besökare.

Idag motiverar ombyggnaden av Odenplan kreativa förslag som kan ge nytt liv till Observatoriekullen såsom centrum i "kunskapens kvarter" med många intressanta hus varav Asplunds hus (Stadsbiblioteket) är mest känt.