Tesla Motors tar beslut om att göra sina patent fritt exploaterbara för att stimulera elbilsutvecklingen. Den nyheten på bil- såväl som patentfronten nådde mig förra fredagen den 13:e då det samtidigt var fullmåne. Det är, i likhet med det överraskande beslutet, en mycket ovanlig händelse. Patenten har varit ett viktigt investeringsskydd och en källa till stolthet för grundaren Elon Musk och hans medarbetare, men varumärket är viktigare. Enligt min uppfattning visar Tesla Motors här vägen till hållbar framgång också för andra verksamheter vilket kommenteras nedan med fokus på framtiden för Sverige och Stockholms stad. Kommentarerna är sprungna ur min bakgrund under fem decennier som patentombud med behörighet registrerad av Europapatentverket, som f d produktutvecklare inom Ericssonkoncernen, och som dessutom uppfinnare med diverse patent i många länder.

A 'Model S' by Tesla Motors is on display at the company's exhibition booth at the press day of the Frankfurt Motor Show (IAA) in Frankfurt, Germany, on Tuesday, Sept. 10, 2013. (DANIEL REINHARDT/EPA)

På världsmarknaden för smarta mobiler och bilar är Apple Inc. respektive Tesla Motors Inc. klart lysande stjärnor. Båda företagen har gjort stora investeringar i patent och varumärken, men de har inte samma syn på hur just patenten ska utnyttjas. Låt mig först säga att en patentportfölj når sällan lika högt värde som ett inarbetat och välskött varumärke kan uppnå, och att namnet Tesla är verkligen välkänt. Det härrör från uppfinnaren Nicola Tesla som var ett stort geni men en sämre affärsman än Thomas Edison. Han gav upp sina royaltyrättigheter för att kunna få se Westinghouse Electric utveckla växelströmstekniken i konkurrens med Edisons likströmsteknik. Royaltyintäkter hade kunnat göra Tesla mycket rik. Istället blev han på slutet en fattig man. Till skillnad från uppfinnaren Tesla kan företaget Tesla Motors räkna med intäkter av annat slag än på patent, bl a från batteriförsäljning. För ändamålet har samarbeten inletts med biltillverkare av intresse världen över. I ett tal till mina patentkollegor i början av 80-talet påstod jag att ett för dem då okänt programmerarbolag som hade den kryptiska förkortningen MS kunde bli lika stort som IBM. Det ansågs löjeväckande. Idag blir jag kanske inte utskrattad för påståendet att Tesla Motors kan en dag bli större än General Motors. Elon Musk är en genial affärsman med fin känsla för det amerikanska kulturarvet i vilket legendaren Nicola Tesla är en värdefull del, med mycket stora framtidsvisioner, och med goda möjligheter att förverkliga dem.

När Tesla skapar patenthistoria är det med ett varumärke som även är globalt känt av tekniker såsom måttenheten för magnetisk flödestäthet. Linné är ett ännu mer känt namn. Med hjälp av det skulle Sverige och Stockholms stad kunna stärka sina varumärken till hållbar framgång i världskonkurrensen. När man beaktar alla språk är enligt Google och en vetenskaplig utredning Carl von Linné mer känd än någon annan, dvs Jesus, Aristoteles, Napoleon, Hitler och Caesar har färre länkar. Våra besökare från utlandet är faktiskt intresserade av Linnémuseet i Uppsala och hans sommarhus Hammarby utanför Uppsala men finner barndomshemmet på prästgården i Råshult i Småland ligga avlägset från huvudstaden. Ett alternativt och attraktivt besöksmål för Linnés många beundrare vore Gamla Observatoriet på Observatoriekullen i centrum av kulturkvarteren vid Odenplan och Stadsbiblioteket. Det byggdes av Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) , vars förste preses var just Linné, och är dess äldsta institution. Från första början har observationerna där handlat om mycket mer än astronomi. Från Observatoriet går faktiskt alltsedan 1756 väderobservatörer ut och gör dagliga mätningar vars resultat har varit åskådligt presenterade på Observatoriemuseet i en världsunik mätserie. Initiativtagare var den förste föreståndaren, Per Wilhelm Wargentin. Han tog flera andra initiativ och har bl a blivit kallad den svenska befolkningsstatistikens fader. Under 2014 hålls Observatoriemuseet stängt av KVA med hänvisning till dålig ekonomi samtidigt som den på internet anordnade namninsamlingen "Rädda Observatoriemuseet" uppmanar var och en som är intresserad att göra sin röst hörd. Förslag kan nu ges på vad som borde erbjudas i ett åter öppnat museum, exempelvis att åskådliggöra där med sponsrad IT vad som är värt att veta om sådant som kolonisering av världsrymden, förlust av biologisk mångfald, arbets- och befolkningsstatistik världen över, globala klimatändringar och naturkatastroflarm.

Med hjälp av namnet Linné går det att göra Observatoriemuseet till ett året runt attraktivt besöksmål för Stockholms besökare och medborgare. Vägen till hållbar framgång via varumärkesvård kan vi lära oss av Tesla och även av Apple som nu vill byta ut min mobilladdare. Den sägs kunna brinna och detsamma har sagts om Tesla's elbilar där batteripaketet av bl a det skälet förses med en mycket tålig sköld av titan. Sanningen att "snålhet bedrar vishet" bekräftas för övrigt av hur KVA har skött Observatoriemuseet. Ett beslut om nedläggning var planerat men det blev åtminstone tillfälligt stoppat på KVA dagen efter Nobelfesten och överlämnandet av en namnlista med ca 1000 underskrifter. Enligt ett förslag om vilket KVA är informerat av mig i egenskap av initiativtagare till namninsamlingen skulle museets drift i ett nyöppnat skick kunna sponsras av utländska intressenter bakom en akutmottagning för avancerade teknikprojekt. Där avses bl a avknoppade så kallade skunkprojekt för framtagning av nya bil- och mobilprodukter bli lagda under observation och ges bättre chanser än idag till att överleva och växa till sig. Finansieringen av detta kan alltså ge Observatoriemuseet ett andra liv...

När Alfred Nobel's testamente hade öppnats reagerade svenska patrioter mot idén att ett Nobelpris skulle vara öppet för alla oavsett hemland. Idag är idéns framsynthet uppenbar. Ett stort värde har tillförts Stockholm och Sverige. Den av Elon Musk valda vägen för Tesla till hållbar framgång retar väl somliga av hans landsmän, men världens första open-source automobile erbjuds alltså av Tesla Motors. Enligt min åsikt kan Tesla's vinst bli enorm efter beslutet att erbjuda fri exploatering av patenten. Visst har jag på senare tid publicerat ett antal artiklar om patent rubricerade t ex "Ett jobbperspektiv på patent", "Ett framtidsperspektiv på patent" och "Patent i ett vidare perspektiv", och där framhållit att patent är viktiga även i framtiden, men det förnekas knappast av Elon Musk. Sanningen är att allt har sin tid. Och som en lysande symbol i tiden för forskning och framsteg i vårt land skulle ett nyöppnat museum i ett för besökare åter tillgängligt Observatorium på kullen vid Stadsbiblioteket kunna som sagt sponsras av en akutmottagning för avancerade teknikprojekt där det är födslovåndor men också en potentiell världsmarknad. Då kan patent vara en bra start. Jag har på bilagt foto en hög patent i famnen som har efter ett flerårigt skunkprojekt övergivits av ägaren och då räddats åtminstone tillfälligt (Fotograf: Jan Johansson):

Vägen till hållbar framgång går via samarbeten. Ofta används patent för korslicensiering. I Norden sitter dock många patentägare på högar av patent som är oexploaterade. När Nokia tillverkade mobiler agerade man tyvärr också som så kallade patenttroll gör. Ericsson samarbetar med ett känt sådant, men fria forskare och uppfinnare hanteras illa av storfräsarna. Man drar sig vid behov av ny teknik inte för sådant agerande som fått namnet "Kill the Inventor". Vad Tesla Motors vill uppnå med sin generositet är att bli en attraktiv samarbetspart för geniala människor var de än finns. Med det goda exemplet kunde mer generositet på svensk mark via den ovannämnda akutmottagningen skapa intresse världen över och komplettera den goodwill som Nobelprisen har givit Sverige.

...Åren passerar fort! I teknikprojekt med t ex nya mobiluppfinningar är jag idag oftast äldst men var en gång yngst. Jag läste för några veckor sedan på sidan med dödsrunor den 6 maj i SvD att den som 1962 var min chef nr 1 inom Ericssonkoncernen blev 86 år (Sven Olof Öhrvik, professor emeritus vid Lunds Tekniska Högskola). Endast några dagar därefter såg jag den 26 maj också i SvD att min chef nr 2 blev 82 år (Åke Lundquist som 1999 blev kallad "århundradets intraprenör" pga att han fick Ericsson att satsa framgångsrikt på mobiltelefonin) efter att ha fått en stroke för tio år sedan. Ovanligt nog för just dödsrunor nämns faktiskt ordet patent - hans "kanske mest visionära beslut...blev grunden för generationer av digitala mobiltelefonsystem där Ericsson bidragit med fundamentala patent". Han fick 1994 KTH's stora pris tillsammans med Sven-Olof Öhrvik och "mobiltelefonins fader" Östen Mäkitalo som för tre år sedan fick en dödlig hjärtinfarkt och blev endast 72 år (min ålder idag - vi hade börjat samtala om en ny uppfinning). Alla tre var i sin livstid legendarer inom mobiltelefonin och personligt bekanta med mig. Deras frånfälle är inte slutet på Sveriges ledande roll inom mobiltelefonin och inte ens början till slutet. Däremot har vi sett slutet på början...