Välj ämne och tag
Ämne
Språk
Tema
Ämnen
Kom igång!

Bortom 2020 - blir det många låglönejobb?

Språk: Svenska
Publicerad: tisdag 6 januari 2015
Redigerad: måndag 12 januari 2015
x comments
Samhälle patent uppfinningar välstånd
0 3333 visningar
Filter
Artikeln har inga översättningar

 

 

 

Från nyåret 2015 kommer tiden att gå fort till årsslutet 2020. Sverige ska då enligt regeringslöfte ha lägst arbetslöshet inom EU. Det kan bli många låglönejobb. För skifte från sådana till jobb med högre löner har man en plan i Kina. Där satsar man på en mycket kraftigt accelererad tillväxt av IPR, Intellectual Property Rights. Fokus ligger på patent som ett investeringsskydd med upp till tjugo års hållbarhet. Tiotusentals patent växer fram i varje kinesisk så kallad IPR Park såsom ett led i landets utveckling för att reducera andelen låglönejobb. Det måste i vårt land gå att göra mer för att stimulera till en liknande utveckling. För det goda syftet har jag en hållbar projektplan med arbetsnamnet Marco Polo. Projektplanen kan användas i fler länder än Sverige men först är det min avsikt att se den förverkligad här i en svensk version. Efter läsning av raderna nedan blir den bärande tanken lätt att förstå.

Det har gått och går fortfarande att skapa jobb genom inmutningar av naturresurser som dock är begränsade. Däremot finns det för teknikpionjärer ingen gräns för deras patentinmutningar. Patent blev en väg till framgång för bl a Alfred Nobel och på den vägen är det fortfarande för vår tids pionjärer. Pionjärpatent utgör investeringsskydd för framtidsjobb med god lön.

Patentens antal är i tillväxt världen över. Det gäller faktiskt även för pionjärpatenten, men här sjunker Sveriges andel. I mitten av 80-talet hade Kina knappast något patent alls av betydelse. Så är det inte alls längre. I Kina söks redan hundra gånger fler patent per år än i Sverige och deras tekniska nivå blir allt högre, t ex inom läkemedel men också inom telekom. T ex har Huawei gått på en generation från noll till att kunna med pionjärpatent utmana Ericsson som är ett sekel äldre.

När ekonomiansvariga prioriterar kortsiktigt är det illa för pionjärpatenten och därmed för framtidsjobben. I företagen tvingas teknikansvariga ibland att satsa på så kallade skunkjobb utan budget för t ex pionjärpatent. Sveriges mest omskrivna framgångsexempel bland skunkjobben är Astras magsårsmedicin Losec och Ericssons telefonväxel AXE. De skulle inte ha lyckats idag. Ekonomiansvariga vill inte riskera karriärerna när de känner lukten av skunkjobb. Nu är det för dem mer riskabelt än förr att ge skunkjobben något stöd. Det är inte mycket bättre på högskolor och universitet när forskare finner pionjärprojekt vara en risk för karriären och då prioriterar denna. Men fristående uppfinnare kan vara tillräckligt envisa för långsiktiga projekt så deras betydelse bör öka.

Enligt Svenska Uppfinnarföreningen får forskare och företag 80% av all innovationsfinansiering. Innovatörer och uppfinnare ges endast 20% trots att de står för 80% av de nya innovationerna. Men det handlar här mest om förbättringar på känd mark. För uppfinnare med patentinmutningar där marken är oprövad blir siffrorna ännu sämre. Även om det uppvisas mycket välskrivna finansieringsansökningar och möjlighet till medfinansiering från uppfinnarna så går finansiärer sällan in i tidiga skeden. Och när det händer riskerar fristående uppfinnare att snart finna sig själva lägre prioriterade än det de tillför i form av kanske pionjärpatent. Sådana kan hanteras utan sällskap av uppfinnarna som ses som besvärliga och som blir av den anledningen ibland utmanövrerade av finansiärerna enligt det bl a i Wikipedia beskrivna förfarandet "Kill the Inventor".

Bortom 2020 men ändå inom en relativt nära framtid blir kanske alla människor utmanövrerade av artificiell intelligens. Den kände kosmologen Stephen Hawking är inte ensam om att påtala detta som en ny risk utöver kända risker med kärnkraft och klimatändringar. Vi har vant oss vid dem och vid riskerna med konkurrens, krig, naturkatastrofer och sjukdomar. Nu riskerar vi även att få vänja oss vid många låglönejobb i vårt land som globalt sett ändå är lyckligt lottat. Världen förändras. Det gäller att gilla läget. Förberedelser och skicklighet avgör om vi blir hjälpta och inte stjälpta av överraskande förändringar som långsiktigt är den enda säkra prognosen. 

Vad som behövs i konkurrensen om framtidsjobben med goda löner är fler pionjärer och min projektplan med arbetsnamnet Marco Polo håller nu på att bli förverkligad. Den har fokus på stimulans av pionjärpatent och innebär att resultat från skunkjobb och fristående uppfinnare kan tas bättre tillvara var de än råkar finnas. Till uppstart av Marco Polo har jag funnit tillräcklig projektfinansiering vara lättare att hitta utrikes än i Sverige.

Med förebild från Kina organiseras Marco Polo som en IPR Park i Stockholm. Besöksadressen blir på Sveavägen med utsikt mot Gamla Observatoriet, Handelshögskolan och Stadsbiblioteket. Före möten med möjliga samarbetsparter kommer forskare och uppfinnare med pionjärpatent att kunna få ett behovsanpassat stöd.


0 3333 visningar
Artikeln har inga översättningar