Det görs gigantiska satsningar på självlärande maskiner i allmänhet och på självkörande fordon i synnerhet, inte minst av Elon Musk som f n är världens rikaste man. Vägen till artificiell intelligens och möjligen även "astronomisk intelligens" (Magnus Zeisig, Stella, nr 3-2023, s 8-9) har anvisats pragmatiskt av de nedan presenterade Nobelpristagarna i fysik 2024 respektive spekulativt i överkant av Frank J. Tipler i boken The Physics of Immortality (1994). På följande rader skriver jag om hot såväl som löften inför framtiden med artificiell intelligens, nu med bleknande minne av egna initiativ till FoU-projektet EU 235 med sikte på självlärande närvarosensorer och till översättningsverktyg för patentombud, min profession sedan 1970.

I slutet av 50-talet började benämningen artificiell intelligens (AI) att användas. Otaliga tillämpningar diskuterades i mitten av 60-talet bland mina lärarkollegor i USA där jag var immigrant med Green Card och hade blivit intresserad av självorganiserande styrprogram. Vår tids AI bygger just på sådana. Träning är här lika nödvändigt som för barn och/eller husdjur. I ett litet svenskt kattkafé har jag sett gäster betala för sällskap med emotionell intelligens vilket erbjuds också av ett japanskt robotkafé som utnyttjar AI fjärrstyrt av funktionshindrade personer! Om svårlösta problem uppstår på månen och Mars med bosättares emotionella behov blir fjärrstyrda robotar lösningen.  
 
AI sågs som ett allvarligt framtida hot av den världsberömde kosmologen Stephen Hawking (jag skrev dödsrunan i Stella, nr 1-2018, s 9). Samma åsikt har framförts av exempelvis den svenske kosmologen Max Tegmark, den likaså svenske filosofen Nick Bostrom, den ovannämnde Elon Musk som är bl a AI-entreprenör, och av "AI-teknikens gudfader" Geoffrey Hinton, en engelsman som har lämnat en hög position på Google och skrivit under ett upprop om riskerna med AI som enligt honom kan utrota oss inom 30 år (se bilden nedan). Med amerikanen John Hopfield delade han Nobelpriset i fysik 2024 för banbrytande insatser inom maskininlärning respektive för utveckling av artificiella neuronnät. Kungliga Vetenskapsakademin motiverade valet av dem med konstaterandet att Hopfield uppfann ett associativt minne som kan lagra och återskapa bilder och andra sorters mönster i data och att Hinton uppfann en metod för att kunna i dessa självständigt hitta egenskaper och på så vis bland annat identifiera särdrag i bilderna.  

Vi får AI-styrda erbjudanden oavbrutet på våra uppkopplade skärmar och vet att AI kan påverka barn utanför vår kontroll. Lärare ges nu AI-verktyg, men det behöver diskuteras när sådana är - med eller utan skärmar - lämpliga att användas i klassrummen också av elever. I min verksamhet som patentombud är jag delaktig i ett för- och grundskoleprojekt som syftar till att överkomma kommunikations- och koncentrationsgap mellan lärarna och eleverna genom klassrum med nya särdrag för ändamålet. Över tid tillförs AI-verktyg utan brådska i det projektet. Förr var jag alltför ofta tidsoptimist, till exempel när röststyrning och talsyntes uppvisades 1983 av Televerket på en världsutställning i en av mig utvecklad terminalapplikation för uppkopplade informationssystem och när jag 1986 höll på en mikrodatormässa i Sollentuna ett tal om AI som ett kommunikationsverktyg med förmågan att "tala med bönder på bönders vis och med lärda män på latin". På den tiden kunde AI som förkortning förväxlas med "administrativ information". Ännu idag känns det för mig ibland bättre att använda det tydligare uttrycket "maskinell intelligens" istället för AI.

I avancerade civila och militära produkter har maskinell intelligens blivit vardagsvara vilket i form av drönare är mest påtagligt i Ukraina. Över skyddsobjekt i Sverige svärmar de ibland. Drönarna kan ta självständiga beslut som idag delvis bromsas. Över tid släpps bromsarna. Tillit byggs upp, troligen med självkörande bilar som plog. Tränas maskinell intelligens på vanligt förekommande situationer så överträffas vad mänsklig intelligens förmår, men personer med gott omdöme är mer tillförlitliga i situationer som förekommer sällan. Över tid inbesparas mycket pengar på kombinationer av oerfarna personer och maskinell intelligens, men när omdöme saknas hos båda är det mycket riskabelt. Under krig kan liv snabbt förloras i fronten. Vid viss provtagning på  sjukdom där diagnosen är förhastad handlar det mer om individens plåga i onödan. Övervakas alla individer i ett samhälle genomsyrat av maskinell intelligens riskerar många av dem att bevakas såsom "udda". Visserligen sker detta redan i folkrepubliken Kina med flera länder, men Sverige är ännu inte där.

Mänsklig intelligens skiljer sig på många sätt från hur maskinell intelligens uppfattas. Professorn Sven Wall beskrev i sin bok "De tre tänkesätten" (1931) sanningstänkandet, nyttotänkandet och känslotänkandet. Han framhöll värdet av dessa var för sig såväl som i kombination med varandra. Utan att maskinell intelligens uppfattas av oss att ha något medvetande så överträffas vissa av våra prestationer redan rörande sanningstänkandet och nyttotänkandet. Också känslotänkandet kan överträffas åtminstone när det gäller mycket nischade relationer med människor och/eller husdjur. Simuleras känslotänkandet av robotar kommer de i lika hög grad som husdjur nog att uppfattas vara medvetna när vi blir underhållna eller utbildade av dem och när de klarar självständigt av uppdrag. Vare sig vi önskar det eller inte så är robotar på gång för vård av sjuka, äldre och övriga med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, men barn bör fostras av människor. För mer eller mindre kriminella personer, juridiska såväl som fysiska, är robotarna på väg att uppfylla önskedrömmar.

Maskinell intelligens tar längre tid att skriva än förkortningen AI så jag återgår till denna för att delge mina erfarenheter av generativ AI där Chat GPT och Microsoft Copilot kanske är de mest kända. Vid översättningar av patenttexter har jag funnit att generativ AI gör mindre skillnad för gamla rävar än för oerfarna där fördelen med högre produktivitet måste vägas mot högre risk för slarv. Snabbheten imponerar, men sakkunnig kontroll av översättningarnas noggrannhet är nödvändigt. Utvecklingen går nu snabbt så generativ AI skrämmer mina patentkollegor vilket även så kallade patenttroll har gjort liksom önskemål från arbetsgivare att AI ska kunna tillskrivas upphovsrätt så att de får mindre problem med ersättningar till arbetstagare och konsulter. Noteras kan att Nobelpris vill samhällets makthavare såväl som Nobelstiftelsen fortfarande se förbehållet fysiska och levande personer även när generativ AI har bidragit aktivt till upptäckten eller uppfinningen. Världen över är patentsystemet dock baserat på att rätt uppfinnare ska anges så framtiden med AI blir här intressant. Jobben kommer att bli färre i patentbranschen, men mycket värre blir det i andra branscher. De människor som kan bli ersatta av AI kommer att ersättas. Med högre produktivitet som skäl slaktas snabbt tjänster i banker, butiker, kontor och verkstäder.          

Framtiden med AI är både hotfull och löftesrik, men mest det senare för astronomer och kosmologer. Med bland annat uppslagsverket Wikipedia som referens har jag använt generativ AI i kombination med den sokratiska metoden och formulerat frågor kring udda data med t ex fokus på mörk materia och mörk energi. Chat GPT gav mig många snabba och upplysande svar...