Välj ämne och tag
Ämne
Språk
Tema
Ämnen
Kom igång!

Angående undervisning i modersmål

Språk: Svenska
Publicerad: måndag 17 december 2018
Redigerad: måndag 24 december 2018
x comments
Samhälle diskriminering lag samhälle språk utbildning
0 537 visningar
Filter
Artikeln har inga översättningar

Angående undervisning i modersmål, Skolförordningen, kap. 5 §10 – den så kallade fem-elevers-regeln

För alla elever som har ett annat modersmål än svenska erbjuds undervisning i det språket. Det finns en grupp elever som hör till så kallade ”små språk” som inte tillåts att läsa sitt modersmål som ett ämne i grundskolan. Hur kunde det bli så?

Hemspråksreformen trädde i kraft i juli 1977 i en väldigt liten skala och den enda kravet då var att eleven skall ha språket som ett inslag i sin vardag. Alla kommuner blev skyldiga att erbjuda berättigade elever modersmålsundervisning och handledning på modersmålet.

I samband med krisen i början av 1990-talet stramades bestämmelsen och en förordning kom där huvudmanen skulle erbjuda undervisningen om det finns minst fem elever i samma språk som önskar den undervisningen (kap. 5 §10).

Sedan dess har flera saker förändras, Sverige blev ett EU-land, de enskilda huvudmän blev flera men regeln i förordningen (Skolförordningen 2011) finns ju kvar. I Stockholm finns det en stor andel fristående skolor – enskild huvudman – som har 200-300 elever. Regeln om fem elever i samma språk medför att modersmålsundervisningen ofta uteblir för dessa elever. Fem-elevers-regel används flitigt även av kommunala organisationen och de ofta refererar till den.

Eleverna vars föräldrar råkar tillhöra till gruppen "små språk" missgynnas. De får inte lära och utveckla sitt modersmål därför att de är för få just i den skolan. För de barn som tillhör gruppen "små språk" kan fråntagandet av rätten till sitt språk upplevas som ett övergrepp – ett tydligt exempel på särbehandling.

En vårdnadshavare i kroatiska, t.ex., blev tvungen att betala för att få en särskild bedömning i årskurs 9 för sin son. Skolan är inte skyldig att erbjuda den undervisningen. Skattebetalande bulgariska föräldrar är villiga att bekosta hela undervisningen med privata medel eftersom skolan vägrar anlita en modersmålslärare. Likvärdighetsprincipen som är bärande i svenska skolan undgås när det gäller dem som tillhör gruppen "små språk". Listan kan göras lång.

Flera personer kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare från EU-området: t.ex., IT- specialister, arbetare med en annan speciell kompetens mm. Deras barn har ju rätt att utveckla sitt språk även om det saknas minst 5 elever som har det språket som modersmål hos den aktuella huvudmannen. Modersmålsundervisning till de små språken är en EU- fråga som är kopplat till mobiliteten och den fria rörligheten mellan gränserna.

Betydelsen av språkinlärningen som en nyckelkompetens, som en del av den europeiska identiteten debatterades i plenarsalen i Europaparlamentet i Strassburg den 13 juni 2018. Det ska ges möjlighet för inlärning även när det gäller s.k. "små språk". Faktumet att det saknas politik inom EU-länderna vilket är ”en diskriminering av elever som inte hör till de fem stora språken inom EU-området” nämndes i debatten.

Därför tycker vi att fem-elevers-regeln i Skolförordningen (kap. 10 § 5) bör tas bort. Den regeln motverkar aktivt rätten till modersmålinlärningen för de elever som hör till gruppen "små språk".  

Vårt problem är att samma typ verksamhet bedrivs av den kommunala organisationen - Språkcentrum. Enligt uppgifter från Utbildningsförvaltningen omsätter den organissationen 219, 2 millioner kronor för år 2017. Organisationer har 496 anställda personer och redovisar ett förlustresultat på 8.9 millioner kronor. Tjänster som vi levererar är upp till 20 % billigare än det som den kommunala organisationen fakturerar till skolorna.

Trots att Språkcentrum förfogar över större resurser än vi, går det med förlust. Vårt företag har ett positivt resultat vilket är en viktig förutsättning för företagets fortsatta existens. I den här situationen är den kommunala verksamheten vår största konkurrent. Den använder sig av skattepengar på ett ineffektivt sätt och tar utrymme från oss som företag. Detta är en osund konkurrens.

Jag tycker att Företagsrådet ska ta upp saken om osund konkurrens som drabbar flera små och medelstora företag och skattebetalarna!


Nellie Warne, VD
Språkservice24


0 537 visningar
Artikeln har inga översättningar