I min  tidigare artikel "Framtidens städer" framhölls att volontärt arbete är en kolossalt viktig samhällsresurs och föreslogs ett svenskt "volontärvärn" som en frivillig samhällstjänst efter den vid övergången till det nya millenniet avskaffade värnplikten.

Volontär och värn är välkända ord. Sådana tas lätt som självklara. T ex såg den amerikanske filosofen Harry G. Frankfurt i sin bäst-säljande bok On Bullshit ordet sanning som så känt och självklart att dess betydelse inte behövde förklaras. Snart upptäckte han sitt misstag och skrev en ny bok med titeln On Truth. I den belyses av honom sanningens betydelse för samhällsutvecklingen. Mer respekt för sanningen kan förhindra många onödiga skandaler. Ett aktuellt exempel är Scanias osanna besked om uppfinnare i syfte att vinna exklusiva rättigheter. Ägaren är Volkswagen som nyligen har blivit ökänd för osanna utsläppsdata. 

I hela befolkningspyramiden är volontärer vanligt förekommande oberoende av ålder, kön och ursprung. Det finns knappt något som inte kan väcka volontärt engagemang så potentialen är enorm på gott och ont. Aktuella exempel på det senare är anlagda bränder riktade mot flyktingar och skolattacken i Trollhättan. Pga denna togs ett fint initiativ till en nationell samling för solidaritet. Det resulterade i att över en kvarts miljon människor över hela Sverige anmälde i sociala medier att de skulle medverka söndagen den 25 oktober i en manifestation med en tyst minut. I förebyggande syfte mot våldsbejakande extremism stärks och stöds nu lokal samverkan. För detta finns ett kansli med nio personer under ledning av en nationell samordnare utsedd sommaren 2014. 

Som volontärer tar visselblåsare världen över stora personliga risker och agerar ibland helt ensamma. Andra volontärer väljer att gå med i organisationer "utan gränser" för bl a arkitekter, läkare, lärare, reportrar, tandläkare, etc. Många volontärer ger idag stöd till flyktingar i konkurrens med etablerade organisationer som reagerar med att värna sina revir. Bland alla möjliga slag av volontärer väljer jag nedan att skriva om dem som har gett mig mest personlig erfarenhet, nämligen serieentreprenörer och uppfinnare. Båda slagen är fina exempel på volontärer. Visserligen utgör de en försvinnande liten del av befolkningen när röster räknas i valtider, men för framsteg i form av jobb, välstånd och välfärd är deras medverkan väsentlig. Då järnvägsnätet skulle byggas i Sverige försökte den 1854 utsedde chefen Nils Ericson - en staty av honom står utanför Stockholms Centralstation - få hem sin bror John Ericsson som hade utvandrat. Denne var en envis uppfinnare. Som volontär valde han att hjälpa Abraham Lincoln rädda Förenta Staterna från sönderfall och lyckades vinna ett stort erkännande för sin insats.

Vid läsning av SvD's fullspäckade bilaga "Framtidens Forskning" publicerad den 8 maj 2015 i god tid inför sommarens semestrar och Almedalsveckan lyste orden "uppfinnare" och "uppfinning" med sin frånvaro trots väldigt många ord i övrigt från samhällets ledande representanter för investeringar i forskning och innovation. I bilagan synes de felande orden vara censurerade i texter t o m av Patentverket och dess chef trots att de är populära begrepp i vardagsspråk såväl som juridiskt väldefinierade i likhet med ordet patent som är använt i tid och otid. Per definition handlar patent om uppfinningar, och inga patent beviljas utan besked om uppfinnare även om respekten för sanningen är låg.

Reportrar brukar beskriva en uppfinnings tillkomst med orden att uppfinnaren "retade sig på...". Det brukar inte vara sanningen. Den eller de som har retat sig på ett problem gör sällan själva uppfinningen utan den görs av volontärer som ställer upp för att lösa problemet. Jag har observerat detta i min egenskap av patentombud under fem decennier. Som volontär har jag formulerat väldigt många patentkrav åt andra och ibland även åt mig själv. Jag kan exemplifiera med ett reportage i SvD 1966 om tre uppfinnarbröder som räknade enligt reportern ofta fel på decimalkommat och retade sig på det. Ett halvt sekel efteråt minns uppfinnarna fortfarande reportagets osanning med olust trots ett fint foto på dem. Deras produkt löste problemet och tog en andel av marknaden för räknestickor i bl a skolor innan de elektroniska kalkylatorerna tog över....

För volontärer i allmänhet och uppfinnare i synnerhet brukar erkännandet bli litet räknat i pengar. De ses kanske delvis av det skälet ibland som nyttiga idioter av dem som tar med framgång över arbetsresultaten, eller som rätt och slätt idioter om framgången uteblir. En aktad stadsarkitekt sökte efter pensionering patent på en samhällsnyttig uppfinning och häpnade över att han då blev allmän driftkucku. Produktutvecklare i karriären önskar sällan bli kallade uppfinnare ens när de har fått flera patent beviljade i Sverige och utomlands. Mer gångbara benämningar i deras ögon är alltid ordet "forskare" om pengar såsom ett erkännande lyser med sin frånvaro alternativt det med direktör rimmande ordet "innovatör" om pengarna synes vara på väg. Från uppfinnarhåll föreslås idag "inventör" såsom en oförstörd och till det engelska ordet "inventor" associerad benämning vilken för övrigt synes förekomma i Turkiet.

I Sverige är besvikelse vanligt bland uppfinnare. Åtskilliga har idag valt att sluta söka patent med Håkan Lans som det mest kända exemplet. Önskvärt inför framtiden är att stärka och stödja fristående "stigfinnare" i väsentligt högre grad än idag. De behövs för inmutningar av ny mark som skydd för investeringar där det kan bli välbetalda jobb på sikt. Ibland är de mer förutseende än forskarteam där man föredrar säkra kort. Välstånd och välfärd har i vårt land utvecklats på basis av delvis okända pionjärinsatser. Varje lands största resurs är befolkningens förmåga till hållbar utveckling av samhället med hjälp bl a av ny teknik. Här kan ett svenskt volontärvärn göra skillnad.

"Håkan Lans har sedan 1997 tvingats försvara sitt patent på färggrafik i datorer mot världens största datorföretag. Foto: Martina Holmberg/SvD/Scanpix". Källan: Ny Teknik.

Värn är ett ord som förekommer såväl ensamt som i kombinationerna hemvärn, luftvärn, motvärn, nödvärn, självvärn, skyddsvärn med flera. Dessa är uppräknade i alfabetisk ordning utan att rankas efter användningsfrekvensen och att behöva förklaras. Volontärvärn är nu föreslaget som en frivillig ny samhällstjänst i tiden och som vad Sverige behöver i en större skala och med fler åtaganden än vad som var fallet för den vid övergången till det nya millenniet avskaffade värnplikten. Arbetslösa och befolkningen i stort inklusive flyktingar behöver känna mer tillit att vårt land klarar de stora utmaningarna idag och framöver. Volontärvärn kan förhindra en ohållbar tillväxt av uppdrag till profitdrivna aktörer och visa sig bli välfärdssamhällets räddning! Min vision är beskriven i artikeln "Framtidens städer". Det finns en handlingsplan. Från dag 1 kan den ge framgång för politiker med kurage!