Arne Söderqvist om Skolan

Matematiklärare: Vill Sverige leva upp till begreppet kunskapsnation krävs en kår av välutbildade lärare. Men när SKL använder anslaget till lärarlönerna som en budgetregulator äter man av utsädet.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet deklarerar tre företrädare för SKL:s förhandlingsdelegation, Ingela Gardner Sundström, Lars Dahlberg och Hans Hedlund att några högre lönelyft inte är att vänta för landets lärare. 

Att man får vad man är beredd att betala för är i andra sammanhang ett välkänt faktum. Den som köper en billig produkt kan inte räkna med att den fungerar lika länge som en dyr av högre kvalitet. På kort sikt uppfattar man kanske att man gjort en bra affär, men ofta finner man senare anledning till eftertanke, när man plötsligt står inför det oväntade valet att antingen behöva reparera eller nyinvestera. Men, annorlunda är det förstås när bristerna visar sig med stor eftersläpning och när det är andra som så småningom får ta konsekvenserna. Vid undermålig skolundervisning visar sig verkningarna på mycket lång sikt. Under utbildning är det inte bara pengar som investeras. De närmast berörda satsar faktiskt något ännu värdefullare, nämligen sin barn och ungdomstid. Dåliga varor och tjänster kan reklameras och kunden kan gottgöras, men hur ersätter man dyrbar förlorad barn och ungdomstid?

Under flera årtionden i rad har landets lärarkår fått successivt försämrade villkor. Reallönen har sänkts, bundenheten till arbetsplatsen har ökat och arbetsinnehållet har omdefinierats till att omfatta mycket annat än själva undervisningen. I många kommuner har lärarna nu semestertjänster där skolloven inte längre innebär någon ledighet. Läraryrkets forna identitet håller helt enkelt på att utplånas. Lärarna är inte längre lärare i tidigare bemärkelse, utan snarare tjänstemän i den kommunala byråkratin. Alltför ofta har det i debatterna sagts att det behövs fler ”vuxna” i skolorna. Alltför ofta har också lärartjänster upprätthållits av ”vuxna”, i brist på utbildade lärare. Lärarutbildningarna har mist sin attraktionskraft. Vem vill satsa på en utbildning till ett yrke där det egentligen bara krävs att man är ”vuxen”?

Att skolungdomar har allt sämre kunskaper visar sig i flera internationella jämförelser. Effekterna av att den äldre och tämligen välutbildade lärarkåren ersätts av en ny, med svagare ämneskunskaper, syns alltså redan. Endast en kunnig lärare med genuint intresse för sitt ämne kan nämligen väcka elevernas engagemang.

"Didaktik" är ett begrepp på modet, inte minst bland skolpolitiker och skoltjänstemän. Någon exakt definition har jag aldrig sett. Tolkningarna skiftar och inom skolans värld har de som styr ett hävdvunnet tolkningsföreträde. Vurmen för "didaktik" tog fart efter skolväsendets kommunalisering för drygt tjugo år sedan, då skolornas budget helt fick bestämmas av kommunerna själva, utan statliga direktiv. Naturligen försökte man spara in på den dyraste utgiften, dvs. lärarlönerna. Speciellt i matematikundervisningen började man utnyttja krafter utan något gediget ämneskunnande. Detta ledde till att läraren kände sig obekväm i sin roll vid "svarta tavlan". Därmed tog man tacksamt fasta på vad vissa didaktiker förespråkat, nämligen att läraren inte ska undervisa, utan istället hjälpa eleverna att "söka kunskap". Detta ledde till individuellt räknande under matematiklektionerna, med läraren som en "resurs", som kunde hjälpa eleverna på traven när de kört fast. Skulle läraren själv vara osäker på problematiken, så sökte man alltså kunskap tillsammans med eleven ifråga. Synsättet med läraren som ”coach”, som det heter på modern svenska, har flitigt utnyttjats i skolorna.

Alla våra politiska partier menar att Sverige i framtiden ska vara en ”kunskapsnation”. Några råvaror att exportera har vi knappast. Syftet är att Sverige istället ska bli en sorts tankesmedja med kunskaper som främsta exportvaror. Men faktum är att vi snarare är på väg i precis motsatt riktning. En viktig grundbult, om man vill leva upp till begreppet kunskapsnation, är nämligen en kår av välutbildade lärare. Antingen har inte SKL förstått detta, eller så skjuter man bara de problem till morgondagen som är högst angelägna att åtgärda redan idag. Givetvis är det frestande att ha anslaget till lärarlönerna som en budgetregulator, eftersom det till synes inte leder till några konsekvenser. På sikt är detta emellertid förödande. Att så att säga äta av utsädet kommer alltid att visa sig ödesdigert.

Ett än värre scenario skulle vara att man inom SKL inte förstått varken vikten av kunskaper eller lärarens betydelse i sammanhanget. Hur många personer med inflytelserik ställning, ”samhällets stöttepelare”, har man inte hört uttala att goda matematikkunskaper är nödvändiga tex. när man får tillbaka växelpengar av snabbköpskassörskan eller vill kontrollera sitt lönekonto? Att uteslutande ge så enfaldiga exempel är i högsta grad diskvalificerande! När någonsin har man hört ens en politiker med skolan som fögderi uttala att kunskaper i matematik kan leda till nya kulturella inblickar och ökad förståelse av olika sammanhang, ja faktiskt ökad livskvalitet?

Jag har flera gånger refererat till just matematikundervisningen. Jag är själv matematiklärare, men jag befarar att situationen är likartad för andra ämnen. Men, kanske inte riktigt ändå. Det finns nämligen en utbredd uppfattning att ”alla kan matematik”. Förvisso har alla någon gång läst matematik i skolan. Så är det däremot inte med exempelvis franska. Förmodligen skulle man inte ens inom SKL anse att vilken ”vuxen” som helst kunde ta sig an den undervisningen.

För att återgå till matematiken kommer det att dröja minst ett årtionde innan alla gymnasister kan få möta värdiga företrädare för matematiken under sin skoltid. Det kommer att ta längre tid än så, om man inte vidtar några åtgärder omedelbart. Detta tragiska faktum måste få sin lösning. Mitt förslag är att det ska ingå i tjänsten för matematikdoktorander vid landets universitet och högskolor att hålla regelbundna inspirationsföreläsningar i skolorna. Att detta kommer att bli kostsamt är självklart. Resor och hotellövernattningar måste till, men Utbildningsdepartementet har ju avsatt över två miljarder kronor som ska satsas på skolmatematik. Det finns därmed plötsligt pengar att tillgå. Jag föreslår att dessa används på ett lämpligt sätt, nämligen såsom jag härmed föreslagit. Och kanske att någon blivande doktor i matematik på det sättet kommer att känna sig manad att sedan söka en lektorstjänst i någon skola. I så fall har bonusen blivit dubbel.

/Se även

Systemet lockar högskolorna att sänka kraven

Lön efter prestation fungerar inte i skolan/

Denna artikel var publicerad på Newsmill 2012-04-11 och fick följande kommentarer:

 

Att kunskaperna hos eleverna sjunker beror inte i första hand på lärarna.

Men det är klart att om lärarna tvingas använda 75% av sin tid åt att vara kuratorer åt problembarn så påverkar det förstås resultaten rakt över.

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2012-04-11, 16:03

Problemet är att ideologi och önsketänk styr skolpolitiken och att elevunderlaget är sämre än någonsin.
Det är synd att man har lyckats skjuta fokus till lärarna när det egentligen är eleverna som är roten till problemen. Eller rättare sagt, elevernas bakgrund.

Permalänk | Anmäl #4 Fredric Nomael, 2012-04-11, 17:55

Lärararbetet är på tok för överbyrokratiserat. När man släppte på max 17 timmars lektionstid för lärare så blev allt för och efterarbete lidande. Endast den lärare som kör lektioner av typen : Så slår vi alla upp sidan 22., prov på det nästa onsdag, hinner "planera" sina lektioner. Sen kan inte en lärare i dagens skola kritisera en elev. Om man säger -: ja du lille kalle om Du tog med skolboken och en penna samt läste dina läxor så skulle Du få bättre än IG, utan man ska sitta och planera slarverns skoltid enl. principen vad kan läraren göra för att för att bättre utveckla etc och skriva ed detta på en A4 så att en trött skolledning som säger ja och amen till en sparande skolnämnd ska gå fria vi d ett ev. IG medan läraren står med hela skuldbördan för ett dåligt resultat. Att sen de sociala myndigheterna är sjukt slappa och låter rena gangsters vistas i skollokalerna gör inte uppgiften som lärare i en skola utan kurator eller rastvakt precis lättare.

Permalänk | Anmäl #5 Kenneth Levin, 2012-04-11, 17:53

Tja, här tyckte jag kanske inte att artikeln höll fokus i enlighet med rubriken. Författaren föll till föga för "eleven i fokus"- argumentet, som fått oss lärare att ge ifrån oss allt som varit det minsta färgat av egennytta och gå med på allt utan ersättning.Artikeln handlade mindre och mindre om lärarnas löner och mer om vad som vore bra för elevernas undervisning, av någon anledning.-Typiskt lärare!

Ska allt som sker i skolan enbart vara till för eleverna, eller finns det några andra som är där också? Har jag rätt, som lärare, att säga att jag faktiskt vill ha något själv för att jag skaffat mig min kompetens?

Om elever ska vilja studera, så måste det löna sig att studera. Därför vore det en riktig politisk signal att sätta höga löner på lärare.

Permalänk | Anmäl #6 Bernt Johansson, 2012-04-11, 22:17

Det är klart att framför allt engagerade och duktiga lärare borde ha bättre lön.Problemet är att det omedelbart skulle framkalla kompensationskrav från t.ex.poliser och sjuksköterskor som också har kämpat hårt för uppvärdering.Att gå ut med krav på allmänn höjning av månadslönen med 10.000 kronor är att förstöra möjligheterna för individuella och gradvis stegrade löner.

Permalänk | Anmäl #7 Anders Bergstedt, 2012-04-12, 10:20

Nu är det ju dock så att polisen och skujsköterskor idag faktiskt HAR högre lön än lärarna. Fr.a. Sjuksköterskorna har lyckats vända trenden med ständiga reallönesänkningar, medan lärarna - om de hade haft en normal löneutveckling - hade haft 10.000 kr mer i månaden idag.
Men läraryrket har ju avprofessionaliserats genom att man på finurliga vägar avskaffat fortbildning (trots att vi har rätt till minst 108 timmar/år) och genom att undervisning idag av skolledare generellt anses vara det som är minst viktigt. Lönen och lärarens undervisning har *INGET* samband alls. En generell löneökning med 10.000 mer inom tio år (med inflationskompensation) PLUS mer till de duktiga lärarna (hur man nu "mäter" det utan att bara belöna ja-sägarna som skiter fullständigt i eleverna) är vad som behövs som steg ett.
Därefter behöver lärarna återigen få lov att göra sitt jobb: Att planera undervisning, att genomföra undervisningen med tid till varje elev och att efteråt utvärdera undervisningen (både sin egen insats, använt material osv och elevernas resultat). Ärligt talat tror jag att det i övrigt spelar ruskigt liten roll vilka "pedagogiska metoder" vi sen använder om man ordnar ovan nämnda saker.

Permalänk | Anmäl #8 Ulrik Borg, 2012-04-12, 18:10

Denna utveckling är ingen slump. Lärarnas sänkta status är precis det som Socialdemokratisk skolpolitik eftersträvade och eftersträvar. Sänkt lön är nämligen mycket riktigt sänkt auktoritet. Städpersonalen på min arbetsplats får ett lyft på 4% , det kan lärarna i kommunen glömma. Eleverna skall äga sitt lärande och behöver i stora delar inte någon lärare. Allas versioner av sanningarna är lika värda. Dessutom är dom flesta "läroverkslärarna" folkpartister och emot ett demokratiskt samhälle. Se Åke Islings "Kampen för och emot en demokratisk skola". NU är vi framme. Inga vettiga ungdomar vill bli lärare. Alla vettiga lärare vill bli pensionärer. Dom som kan undkommer genom att bli rektorer (fler än någonsin) eller jobba med "skolutveckling".

Permalänk | Anmäl #9 Bengt Jonsson, 2012-04-12, 20:27

Hela tiden jämför man med Finland och då skulle jag vilja veta tar man inte emot hela samhällets barn i finska skolor? Finns det inte barn till alkoholister, utvecklingsstörda, invandrare mm i Finland och hur tacklas de problemen?

Sen blir jag så förbannad när man säger att lärare har för låg lön för man får ju ställa det till allt annat. Många lärare gick bara två årigt lärarseminarium men har fått studera på betald arbetstid, vilka andra får det? Hur måga får en betald högskoleutbildning? De har bra pensionsfonder som betals ut tills den dagen de dör vilka har det? Istället för att bara gnälla så kankse man ska se på helheten och nu kommer jag slängandes med juni, juli o augusti igen.

Permalänk | Anmäl #10 Maria Nilsson, 2012-04-12, 20:48

@Maria! Två års lärarseminarium var nog för ett antal decennier sen. Lärarutbildningen är sedan många år betydligt längre och lärarna får betala sina studier själva som alla andra. Den stora skillnaden mellan lärarna och andra akademiska yrken är att lärarnas utbildning ur ett privatekonomiskt perspektiv är en ren förlustaffär. När Saco i sina årliga studier undersöker i vilken grad olika akademiska utbildningar är lönsamma för den enskilda visar det sig att det idag är mer lönsamt att helt avstå från utbildning och börja jobba direkt efter gymnasiet jämfört med att investera i en lärarutbildning.

Ditt påstående att lärare har bra pensionsfonder är felaktigt ! Vi får pension på samma villlkor som andra - varken mer eller mindre!

Det är också sorgligt att du kommer dragandes med det utslitna sommarlovsargumentet! Lärare arbetar lika många timmar per år som alla andra. Den enda skillnaden är att våra arbetstid är koncentrerad till de veckor eleverna går i skolan. Visst skulle vi kunna arbeta endast 40 timmar i veckan och således arbeta fler veckor - men då skulle vi ibland sitta i klassrum utan elever eftersom de har lov och det leder ju knappast till att de lediga eleverna lär sig något!

Permalänk | Anmäl #12 Reine Hindberg, 2012-04-12, 23:29

#12
Jag håller med dig om att om man ska välja att bli NO lärare på gymnasiet eller läsa till civilingenjör nu, då är ju det senare alternativet att föredra lönemässigt, men du kan inte förneka att många 40-talister har fått gratis 1-7 lärarutbildning.

Permalänk | Anmäl #13 Maria Nilsson, 2012-04-13, 02:26

Maria: Du kan ju hålla med om att det inte är så många 40-talister kvar i skolan längre. Faktum är att du inte hade rätt i en enda sak du tog upp, så nu har du fått lära dig något - en gratis lektion helt enkelt.

Permalänk | Anmäl #14 pekka karvonen, 2012-04-13, 04:59

Bästa Maria Nilsson!

Visst är det många lärare som klagar på att lönen är låg. Med min artikel ville jag egentligen framhäva att lönesättningen för lärare måste bli sådan att samhället fungerar och kommer att fungera. Uppenbarligen är det svårt att värva de duktigaste ur en årskull till lärarutbildning. Den förhållandevis låga lönen har förstås av betydelse, men även lärarnas anställningsvillkor. Om lönen inte är särskilt hög kan det kompenseras med förtroendearbetstid och lov. Nu sackar lärarna efter lönemässigt och ledigheten är starkt beskuren. "Juni, juli och augusti" gäller inte längre. Skrivningar ska rättas under kontorstid i skolorna, ofta vid ett skrivbord i ett hörn i ett rum belamrat med allehanda utrustning. Kommunerna visar stort misstroende mot sina lärare. Som lärare styrs man numera av personer som aldrig har förstått innebörden av yrket. Så skulle ingen komma på tanke att göra med tex. läkare.

Orättvist tycker även jag att det är, när man ofta tar in "vuxna" som lärare. Mestadels gäller det matematik, men även andra ämnen. Kanske att arvodet blir något lägre, men "vuxna" har inte investerat flera år i någon utbildning och har inga studieskulder. Än orättvisare blir det när dessa personer erbjuds betald fortbildning på arbetstid för att kort därefter bli förklarade behöriga. Antagligen erhåller de även den kommande lärarlegitimationen.

Förlorarna på denna kupp är inte främst kollegerna, utan eleverna och samhället.

Permalänk | Anmäl #15 Arne Söderqvist, 2012-04-13, 06:23

Se på Khan Academy- www.khanacademy.org- en sajt med många föreläsningar i matematik!

Varför använder matematikundervisningen inte föreläsningar i digital form som läxor till eleverna, och låter själva räknandet ske på lektionerna?

Detta bör dessutom ha den positiva aspekten att en elev kan spela tillbaks i föreläsningen om denne inte greppade något.

Permalänk | Anmäl #16 Sara Moricz, 2012-04-13, 07:18

Sara Moriczs förslag skulle innebära att man gör precis tvärtom mot vad man gör på KTH idag. Vi har föreläsningar och övningsräknandet förväntas äga rum efteråt.

Vi har ibland vad som populärt kallas "räknestugor", dvs. lärarledda räkneövningar. Teknologer kan komma dit och få handledning. Tyvärr är det inte de som bäst behöver handledningen som brukar komma.

KTH experimenterar med föreläsningar på Internet. Man ska ha klart för sig att det krävs mycket för att resultatet ska bli lyckat. Redan ett kort inslag i ett TV-program kräver ljudtekniker, ljustekniker och helst en bra studio. Vidare kan man behöva göra flera inspelningar för att sedan klippa ihop de bästa bitarna till ett programinslag. Ska det bli riktigt proffsigt kan man behöva ännu mer resurser, såsom sminkörer mm. En inspelning tagen av en uppriggad kamera blir inte alls bra. Fem sekunders tystnad upplevs som ett långt avbrott. En inspelad föreläsning medger ingen interaktivitet alls. Det är bara att gapa och svälja vad som sägs i inspelningen. Exempel på goda inspelningar kan man dock se i inslagen "TED talks" som brukar sändas i Kunskapskanalen. Man ska ha klart för sig att det är mycket arbete som ligger bakom även korta inslag i dessa program.

Men, konceptet kan kanske utvecklas med tiden. En nackdel är dock att strukturen som schemalagd undervisning ger försvinner. Det är fara värt att elever kommer att skjuta på tittandet alltför länge.

Permalänk | Anmäl #17 Arne Söderqvist, 2012-04-13, 08:57

För att förtydliga, varför använder man inte digitala föreläsningar på grundskolan och gymnasiet?

Digitala föreläsningar kan utgöra ett medel mot den än sämre matematikundervisning svenska elever kan förvänta sig i framtiden. En allmän sanning verkar vara att läraryrket inte har stor attraktionskraft, speciellt inom matematik. Att ge yngre lärare möjliggörande verktyg i form av digitala genomgångar bör således kunna ge elever bättre matematikundervisning!

Således borde kostnaden att spela in matematiska föreläsningar- vilka bör vara tämligen låga om man kopierar det koncept som Khan Academy använder- jämföras med de fördelar digitala genomgångar borde ge matematikundervisningen, och därmed samhället i stort. Dessutom har digitala genomgångar fördelen att de kan spelas upp hur många gånger som helst, var som helst!

Digitala genomgångar som läxor kanske kan möjliggöra mer individuell anpassning på lektionstid. Dessutom, genom att ha en bank av digitala genomgångar skulle matematikundervisningen kunna standardiseras för att förhindra att kunskapsluckor uppkommer.

Igen, ta en titt på khanacademy.org!

Permalänk | Anmäl #18 Sara Moricz, 2012-04-13, 11:56

Idén är utomordentligt bra.
Se även
http://www.newsmill.se/artikel/2010/04/13/utnyttja-barnens-nyfikenhet-oc...

Permalänk | Anmäl #19 Arne Söderqvist, 2012-04-13, 12:06

Pekka

Jag kan ge ett annat exempel på en kvinna född 1965 utbildad lågstadielärare i slutet på 80- talet. Har undervisning i åk 1-6 men måste nu läsa in engelsk kompetens för mellanstadiet vilken hon inte har men har ändå undervisat i sexan. Hon jobbar bara halvtid och pluggar halvtid men får ändå ut en års inkomst på 303 000.

Jag fattar inte hur man får lov att undervisa på mellanstadiet utan att ha gjort c-uppsats i ett ämne.

Det verkar vara stor skillnad på utbildningsgraden hos olika lärare, och gymnasielärare har kanske för låg lön jämfört med deras utbildning men sen har lågstadielärare det lättare.

Ingen har besvarat min fråga hur finska lärare tar emot hela samhällets barn?

Permalänk | Anmäl #21 Maria Nilsson, 2012-04-13, 15:36

#11 Kristian Grönqvist

Du skriver att Sverige och Finland har skolplikt. Är det inte så att Sverige har skolplikt medan Finland har läroplikt.

Permalänk | Anmäl #22 Göran Axelsson, 2012-04-13, 20:18

Dags att lärarna vaknar ur sin slummer nu när sjuksköterskorna agerar. De kräver 24 000 kr som ingångslön och ingen lärare bör väl ha mindre ingångslön än en sjuksköterska.

Permalänk | Anmäl #23 Ludvig Nyberg, 2012-04-25, 16:02

Utmärkt artikel!
Jag är själv, en utbildad, Ma-lärare på gymnasiet och skulle med lätthet kunna tjäna 10 000kr mer i månaden i det privata näringslivet t.ex. i försäkringsbranschen. Skälet till att jag inte lämnar skolans värld är att det är där jag har mitt "kall". Trots att kommunerna och SKL har gjort oss till "kommunala tjänstemän", med en kontinuerlig ökning av administrativa sysslor att hantera, finner jag mitt arbete meningsfullt och viktigt. Men hur länge kan man utnyttja lärarkårens idealism? Hur länge vågar man spela ett så högt spel med Sveriges framtid?
Huvudproblemet, som artikeln påpekar, är således inte att enskilda lärare, som jag, tjänar som busschaufförer och har gjort en ekonomisk förlustaffär som utbildade mig (Men en mänsklig storvinst!).
Huvudproblemet är att de mest välutbildade lärarna flyr skolans värld och att lärarutbildningarna rekryterar de kunskapsmässigt "sämsta" akademikerna. Lärare blir man idag på sitt "tredjehandsval" eftersom man inte hade betyg för att komma in på vare sig psykologi eller socionomutbildningen och man vill ju "jobba med människor"......
Kommunaliseringen av skolan är ett av de stora felsluten i skolfrågan för den innebär att vi har 190 lekmän till skolministrar med sin egen uppfattning om skolans funktion, "budgettregulator" eller "social värmestuga".
Vidare har den kunskapsfientliga och odemokratiska intresseorganisationen SKL givits mandat att förhandla och ha veto i viktiga frågor om Sveriges framtid. Hur röstar man bort ovan nämnda Gardner Sundström, Dahlberg och Hedlund?
Om det finns några journalister kvar ber jag er granska den 5e statsmakten, SKL, och dess intressen som främst verkar bestå i att administrera en tävling i låg kommunalskatt.

Ett skämt från skolans värld:
-Läraren frågade SKL delegaten om varför han inte kan få en skälig lön när kommunen har råd med spekulativa arenabyggen, festivaler etc.?
-Du måste lära dig se skillnad på investeringar och utgifter! Svarade delegaten.

/FS

Permalänk | Anmäl #24 Fredrik Skeppstedt, 2012-04-30, 21:36