Välj ämne och tag
Ämne
Språk
Tema
Ämnen
Kom igång!

Lön efter prestation fungerar inte i skolan

Språk: Svenska
Publicerad: söndag 8 september 2013
Redigerad: onsdag 25 september 2013
x comments
Samhälle ekonomi utbildning
0 766 visningar
Filter
Artikeln har inga översättningar

 

Arne Söderqvist om Skola och kvalitet

 

Nu för tiden gäller det för skolorna att behålla sina elever och därmed deras skolpeng. Ett sätt är att lärarna slösar med höga betyg. Den lärare som åsidosätter sitt ansvar och låter betygen skena iväg förefaller ha lyckats väl med sin undervisning och har därmed ett gott argument i löneförhandlingen. Sådan återkoppling kallas "rundgång" och är ett fenomen man normalt försöker undvika. Det skriver Arne Söderqvist, matematiklärare vid KTH ITM.

 

I radioprogrammet "P1-morgon" i SR den 11 april initierades en debatt om lärarlöner. Såväl ordföranden i Lärarförbundet, Eva-Lis Sirén, som en representant för lärarnas motpart, Ingela Gardner Sundström från Sveriges Kommuner och Landsting, ansåg att lönespridningen inom lärarkåren är för liten. Att "bra lärare" borde premieras var båda parter rörande överens om.

Vad som dock aldrig kom på tal i debatten är vad som avses med en "bra lärare". Det är skolans rektor som till sist har att avgöra detta. En lärarrepresentant som också fick komma till tals sade att hon under sina tjugo tjänstgöringsår endast fått två lektionsbesök av sin rektor. Detta torde vara helt otillräckligt som underlag för bedömning inför löneförhandlingen. I verkligheten blir det den sociala kompetensen som är avgörande. Att ha samma världsbild som sina chefer, att tillhöra samma sociala nätverk som sin skolledning och att kanske därmed tom. ha erhållit tjänsten utan utlysningsförfarande, är naturligtvis också en stor fördel i sammanhanget.

I Maciej Zarembas artikelserie i DN om skolan kunde man läsa vad som hänt i några olika skolor. Om en rektor skriver Zaremba "Han fick rektorsjobbet först, skulle läsa till rektor sedan." Zaremba skriver vidare att en skola i Kävlinge kommun bytt rektor åtta gånger under fem terminer. Om en skola i Umeå skriver Zaremba "Året är 1997. Det kommer tre nya skolchefer. Två från dagis, en från mellanstadiet. Presentation i Tegsskolans personalrum. Adjunkterna får höra att det är hög tid att inse hur mycket de har att lära av daghemmets metoder." Vem tror väl att någon av de lärare som avvek från spektaklet ligger bra till för ett större individuellt lönepåslag? Kan någon av dessa rektorer göra en saklig bedömning? Nej, det gäller för lärarna att anpassa sig och vända kappan efter vinden!

"Kemiläraren gav mig MVG fast jag inte kunde ett enda grundämne." Så citerar Zaremba en elev i ett av sina reportage. Nu för tiden gäller det för skolorna att behålla sina elever och därmed deras skolpeng. Ett sätt är att lärarna slösar med höga betyg. Den lärare som åsidosätter sitt ansvar och låter betygen skena iväg förefaller ha lyckats väl med sin undervisning och har därmed ett gott argument i löneförhandlingen. Sådan återkoppling kallas "rundgång" och är ett fenomen man normalt försöker undvika.

"Lön efter prestation" låter som en förnuftig slogan. Inom skolväsendet finns tyvärr inget fungerande sätt att mäta en lärares prestation. En lärare kan anses vara utmärkt av en rektor men betraktas som fullständigt usel av en annan. De individuella lönepåslagen blir därmed helt slumpmässiga och det är tur att de inte är större än de är. Att fördela skattemedel lika lättvindigt skulle i andra sammanhang kallas för förskingring!

/Se även:

Systemet lockar högskolorna att sänka kraven

Låga lärarlöner hotar Sveriges ställning som kunskapsnation/

 


Denna artikel var publicerad på Newsmill 2011-05-18 och fick följande kommentarer:

 

Här gör AS en rätt så populistisk utvärdering av problemet.

Oftast vet man (åtminstone lärarkollegorna emellan) på en skola vilka som är bra lärare och vilka inte. Genom dagliga samtal kollegor emellan har man rätt bra koll på kollegors värderingar, inställning till pedagogik och uppnådda resultat. Bra lärare brukar dessutom oftast mötas med respekt av sina kollegor.

Sedan är det naturligtvis en fråga om dessa kunskaper når fram till resp. delas av rektorn. Där rektorstjänsterna tyvärr i många kommuner används som en pusselbit i sin personalpolitik och där relationerna till skolnämnden spelar större roll än kompetens och läggning.

Dessutom är det numera ett välkänt faktum att förskollärare får en bättre pedagogisk utbildning än lärarna - vilket kanske har med statens indoktrineringssträvanden att göra.

Permalänk | Anmäl #1 Jörgen Trauner, 2011-05-19, 14:43


Jag tycker detta beskriver verkligheten rätt så väl.
Rektorn behöver befrias från många av sina andra sysslor för att fullt ut kunna ta sitt pedagogiska ansvar och t.ex. frekvent besöka lektioner. Är h*n med detta uppfyllt kompetent att lönesätta efter uppvisad undervisningsskicklighet? Förmodligen inte i många fall.
Läraren vill man ju dessutom på de flesta skolor ska vara så billig och nyexad som möjligt - kvalitet anses ofta inte så viktigt så länge personen inte är direkt skadlig för rekryteringen av elever.
JT: Hur kan artikeln ses som populistisk?

Permalänk | Anmäl #2 pekka karvonen, 2011-05-29, 22:41


Bra Arne! Så här är det. Och de (lyckligtvis små) lönepåslagen som någon godtyckligt får ligger sedan kvar för resten av livet. När jag ifrågasatte "kriterierna" för löneskillnader och visade att det inte finns någon substans i dem, så menade rektor att det handlade om " att synas", att "visa upp sig"!

Permalänk | Anmäl #3 Bernt Johansson, 2012-04-09, 09:37


0 766 visningar
Artikeln har inga översättningar