Välj ämne och tag
Ämne
Språk
Tema
Ämnen
Kom igång!

Skolor bör drivas i offentlig regi

Språk: Svenska
Publicerad: måndag 9 september 2013
Redigerad: torsdag 26 september 2013
x comments
Samhälle ekonomi politik utbildning
0 697 visningar
Filter
Artikeln har inga översättningar

Arne Söderqvist om Skoldebatt

Ett av nationalekonomins fundamenta säger att en satsning i verksamhet som kan ge högre vinst än den sk. "riskfria räntan" (statsobligationsräntan) är förknippad med en risk. Risken är att förhoppningen om vinst inte slår in, utan att det istället uppkommer en förlust med åtföljande konkurs och nedlagd verksamhet.

 

Vissa samhällsfunktioner kan inte få äventyras. Av detta skäl har vi i bla. vårt land traditionellt låtit samhället sköta områden som skola, vård och omsorg. Likväl har åtskilliga friskolor med privata huvudmän under senare år börjat konkurrera med de kommunala skolorna. Alla politiska partier säger sig välkomna detta, främst med den diffusa motiveringen att "konkurrens alltid är bra".

Jag har dock inte sett att någon friskola har någon bärande idé som inte också kommunala skolor har. Konkurrensen påminner snarast om de kommersiella radiokanalerna, där en kanal försöker överträffa en annan kanal som sänder popmusik genom att själv sända poppig musik. I fallet med friskolor kan det istället tex. vara fråga om att överträffa konkurrenterna genom att ge eleverna allt exklusivare bärbara datorer. Friskolor kan ibland ha förledande namn där det urvattnade ordet "kunskap" ingår, vilket kanske främst missleder medvetna och engagerade föräldrar.

Det faktum att friskolor kan gå med vinst för ägarna borde granskas närmare.

  • Ofta är det så att friskolorna tar en otillbörlig ekonomisk risk, vilket alltså inte borde vara möjligt inom skolväsendet. Friskolor kan och har gått i konkurs. Därmed får kommunen ta över och göra det bästa möjliga av situationen. Aldrig har någon friskola tvingats ta över någon undervisning för att en kommun inte haft råd att bekosta den. Här råder alltså en uppenbar brist på symmetri. Med kommunen och skattebetalarna i ryggen kan man alltså driva de attraktiva delarna av skolväsendet privat.
  • Det händer att kommuner, som i fallet Täby nyligen, blåögt överlåter lokaler och annan utrustning till en friskola till en kostnad långt under marknadsvärdet.
  • Friskolor har en större andel outbildade lärare än de kommunala skolorna. (Andelen lärare med rätt lärarbehörighet är 55 % för friskolegymnasier mot 78 % för kommunala gymnasieskolor.) En lärare med brister i utbildningen kan inte ha samma löneanspråk som en examinerad lärare och där finns alltså utrymme för att minska utgifterna. Kommunerna och friskolorna konkurrerar helt enkelt inte genom att försöka värva kompetenta lärare.
  • Friskolor kan minska sina kostnader genom att tex. ge eleverna matkuponger till någon lunchrestaurang och därigenom slippa ha skolmatsal med bespisningspersonal. Man kan satsa på det positivt klingande begreppet "utomhusaktiviteter", vilket i praktiken ofta betyder att man inte har tillräckligt många klassrum och kanske ingen gymnastiksal. De lokaler man använder kan också vara i dåligt skick, med eftersatt underhåll.
  • Låg tillgång till studie- och yrkesvägledare, skolsköterskor, slöjd- och hemkunskapssalar med mera kan minska driftskostnaderna så att man kan ta ut pengar ur verksamheten.
  • Friskolor har betydligt större möjlighet att anlita "svart arbetskraft" än vad en kommun har. Huruvida detta förekommer är som alltid mycket svårt att fastställa. Lärarna är viktiga delar av skolornas fasader utåt, så där torde anställningsformen vara korrekt i de flesta fall, men hur är det med tex. städpersonal?
  • Lärartätheten är i genomsnitt lägre än i kommunala skolor. (Kommunala gymnasieskolor har i genomsnitt 8,4 lärare/100 elever jämfört med friskolorna, som bara har 7,1.)


Utan att utnyttja någon av möjligheterna ovan torde inte en friskola gå att driva mer ekonomiskt än en kommunal skola.

Det har helt nyligen uppmärksammats att betygsättning av elever är en form av myndighetsutövning. Huruvida friskolor verkligen har rätt att sätta giltiga betyg eller ej är sålunda en juridisk fråga vars svar ännu inte formulerats entydigt.

Kommunala skolor lyder under ett strikt regelverk beträffande sina arkiv och vilka dokument som måste arkiveras. Hur friskolornas arkiv sköts och vad som händer med dessa vid en eventuell konkurs är förmodligen också något som borde undersökas.

Inom offentlig verksamhet gäller dessutom offentlighetsprincipen. Alla handlingar som inte av någon anledning hemligstämplats är därmed tillgängliga för granskning av vem som helst. För friskolor gäller inte denna princip. Det är inte rimligt att olika skolor ska ha olika villkor i detta avseende.

Finns då inget utrymme till effektivisering inom det kommunala skolväsendet? Jag anser att det finns goda möjligheter till detta. Till att börja med måste alla lediga lärartjänster vederbörligen utlysas. Så står i visserligen sedan många år i lagen, men i de allra flesta fall kringgås numera denna bestämmelse. Det är viktigt med objektiva, fasta, meritkriterier vid tjänstetillsättningar. Därmed höjer man lärarkårens kompetensnivå och man får oberoende lärare som inte släpar på några hedersskulder till sina chefer. Man måste alltså börja att totalt bortse från saker som politisk korrekthet och social nätverkstillhörighet. Då skulle mångfalden idéer på skolorna öka väsentligt och även möjligheten att framföra dem.

Man måste även överge sådant som döljer sig bakom intetsägande honnörsord som "nya didaktiska metoder". Oftast är det någon byråkrat som anbefallt sina påfund uppfunna endast för att främja sin egen karriär. När lärarna tvingas implementera direktiv som står i strid med deras professionalism hämmar det skolan istället för att gagna den.

Anmärkning: Procentangivelserna i texten har jag i september 2009 erhållit av Stockholms oppositionsborgarråd Carin Jämtin.

 


Denna artikel var publicerad på Newsmill 2010-04-12 och fick följande kommentarer:

 

 

Nej, det bör den inte alls, av det enkla skälet att mina (kommande) barn inte är allmän egendom, vare sig din, statens eller någon annans. Det är jag som bestämmer vilken uppfostran mina barn skall ha och enligt vilka former, vilken pedagogik osv som de bör undervisas.

Jag tänker inte låta dem gå i någon undermålig skola och studera utifrån en pedagogik, vistas i miljöer och under former som ANDRA bestämt är de rätta. För det säger sig självt, att om du har en offentlig skola, betalad av skattemedel, så kommer staten, precis som innan friskolereformerna att bestämma om de fundamentala frågorna, var, när och hur mina barn skall studera, vilka ämnen som anses "lämpligast", vilken pedagogik som är okej och vilka läroböcker som skall användas osv.

Dessutom vill jag inte att mina barn skall komma att gå i en skola där politisk styrning är ett oundvikligt faktum. Själv gick jag i grundskolan under 80-talet och fick då lära mig en rad olika synsätt på olika frågor, allt utifrån den rådande socialdemokratiska världsbild som då rådde. Synsätt som idag visat sig varit helt felaktiga.

Så snälla, ta hand om dina barn så tar jag hand om mina. Punkt.

Permalänk | Anmäl #1 John G-son, 2010-04-14, 16:35


Det finns säkert en hel del exempel på dåliga friskolor. Det finns säkerligen lika många exempel på dåliga kommunala skolor.

Generellt har dock friskolor enbart varit positivt för utvecklingen. Vi har en helt annan utbildning idag än 20-30 år tillbaks och jag tror det beror på friskolorna. Konkurrensen har satt press på den kommunala skolan att bli bättre. Detta är oerhört svårt att uppnå på något annat sätt.

Permalänk | Anmäl #2 Pål Bergström, 2010-04-15, 09:38


Vilken undervisning får barnen i exempelvis Livets ords skola , eller plymouthbrödernas, eller muslimska friskolor? Sverige har skrivit under barnkonventionen. Barn har rättigheter oavsett fnoskiga föräldrar.

Permalänk | Anmäl #3 Johnny Lilja, 2010-05-09, 18:45


Den ekonomiska risk som oundvikligen är förknippad med ett vinstsyfte tycks inte ens beslutsfattarna vara medvetna om. Som det nu är drivs varje friskola med kommunerna som skyddsnät. Det finns alltså ingen symmetri, som jag skrev i artikeln. Skattebetalarna får vara ekonomiska garanter.

I SR:s Morgoneko 6 maj talades det om den privatisering av förskolor som ägt rum i Stockholm under senare tid. Finansanalytikern Peter Malmkvist kommenterade det faktum att förskolor försålts till summan 6 miljoner kronor. Malmkvist hävdade att om man istället börsintroducerat dessa förskolor så skulle staden kunnat erhålla 100 miljoner kronor.
Till kraftiga reapriser är det naturligtvis lätt att åstadkomma både vinst och hyggliga löner för personalen; det sades tex. att vissa föreståndare dubblat sina löner efter privatiseringen. Skattebetalarna har bedragits igen.

Permalänk | Anmäl #4 Arne Söderqvist, 2010-05-17, 03:26


0 697 visningar
Artikeln har inga översättningar