Välj ämne och tag
Ämne
Språk
Tema
Ämnen
Kom igång!

Ett jobbperspektiv på patent

Språk: Svenska
Publicerad: tisdag 3 september 2013
Redigerad: måndag 6 december 2021
x comments
Samhälle
0 36 visningar
Filter
Artikeln har inga översättningar

Som resultat av ett skunkjobb i Södertälje står jag med en hög patent i famnen på bilagd bild. Fotograf: Jan Johansson

Jag utgår här liksom i mina publicerade texter "Patent i ett vidare perspektiv" och "Ett framtidsperspektiv på patent" från tidigare erfarenheter som konstruktör inom Ericsson, som uppfinnare med diverse patent i många länder och som patentingenjör med ombudsbehörighet registrerad av Europapatentverket.

Stora utmaningar som integration, välfärdens finansiering och arbetslöshet fordrar fler företagsamma människor, fler företag och fler jobb enligt Svensk Näringslivs vd Urban Bäckström. Självklart är det hållbart konkurrenskraftiga jobb som S-ledaren Stefan Löfvén menar ska ge oss EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Då måste många möjligheter till banbrytande patent som investeringsskydd tas bättre tillvara än idag. Därför beskrivs här ett jobbperspektiv på patent och en plan för att nå en ökning av konkurrenskraften genom nya patentgenererande projekt. Efter det andra världskriget gjordes i Japan en långsiktig satsning på patent och detsamma görs idag i Kina. Där finns ett jobbperspektiv på patent som investeringsskydd för satsningar på välbetalda slag av arbeten. I en överraskande snabb takt har konkurrenskraften ökat. Exempelvis har det 1988 grundade telekombolaget Huawei kommit ikapp det på1800-talet grundade svenska flaggskeppet Ericsson där många har förlorat jobben medan konkurrenten raskt skapar fler bl a i Sverige.

Det är ett faktum att många nystartade verksamheter överlever endast med få anställda och/eller låga löner. När något nytt startas upp i ett företag som redan har nått framgång finns bättre förutsättningar för en hållbar tillväxt förutsatt att förändringar inte motarbetas av chefer på företagen! Undviks detta  genom att de nystartade verksamheterna flyttas utom synhåll för dem så kan det börja handla om s k "skunkjobb". Namnet är en direkt översättning från engelska av "skunkworks" som har resulterat i framgångsexempel med militär HiTech under det andra världskriget och det efterföljande kalla kriget samt har i den välkända kaliforniska "kiseldalen" fungerat bra för bl a Apple och Google. Ett kaliforniskt skunkjobbprojekt som är en särskilt utmanande satsning drivs av det från militärprojekten mest meriterade teknikföretaget. Det går ut på att kunna inom fyra år visa upp en fungerande lösning på att bygga energikraftverk jorden runt genom fusion såsom i stjärnor. Om skunkjobb i Sverige vet man de gav Astra och Ericsson stora lyft i deras verksamheter. Tyvärr utnyttjas nu förekommande skunkjobb lika dåligt av dem som av andra företag i Sverige eller inom EU. Vad som här behövs är mer know-how!

Skunkjobb kan i stora företag ge hållbara lösningar i utvecklingen av nya exportprodukter i god analogi med hur grundämnena på jorden har en gång bakats inuti stjärnor från vilka de har med explosiv kraft spritts i rymden. Men chefer som ser sina jobb hotade motarbetar av egoistiska skäl den explosiva förändringskraften. Belysande exempel kan ges från både Astra och Ericsson såväl som Electrolux och Scania med flera. Tänk nu på möjligheten av att det en dag blir en större risk för cheferna att motarbeta skunkjobb än att tillföra stöd. Det skulle få en katalyserande effekt på företagen och kunde bli systematiskt utnyttjat för att uppnå i Sverige EU:s lägsta arbetslöshet 2020. En nyttig vägledning går exempelvis att få från vad professor Rosabeth Moss Kanter, Harvard Business School, skrev för en tid sedan om nio metoder att effektivt kväva nya tankar och om hur sådana kan istället främjas i stora såväl som mindre organisationer genom att uppmana till helt enkelt ett omvänt nyttjande av metoderna - Harvard Business Rewiev.

Vi vet att svenska företag är världsledande på många områden men även att omvärlden förändras i en allt snabbare takt. Hoppet har dalat om att det totala antalet anställda ska växa hos storföretagen och hos de medelstora företagen som dessutom är färre än önskvärt. Ändå bör den hållbara lösningen till en lägre arbetslöshet sökas där i syftet att det ska bli fler konkurrenskraftiga jobb. Identifiering av skunkjobb är basen i den patentgenererande projektplanen där kinesiska företag har visat störst intresse hittills. Noteras bör här att attityden till skunkjobb är densamma som till uppfinnarvisioner från s k ensamvargar. Tyvärr är det sällsynt  att företagen eller samhället i stort känner sig delaktiga i visioner skapade av ensamvargarna. Nu är deras antal i Sverige inte fler än djuren med samma namn. Värdet ska inte underskattas av att få dem att känna sig mer bekräftade i förändringsprocesser på företagen och överallt i samhället. Idag är de inte uppskattade vilket beskrivs närmare nedan. På nätet har Wikipedia en förklaring av uttrycket "Kill the inventor". 

Det är destruktivt när människor inte känner sig delaktiga. Chefer på företag avvisar oftast idéer som inte passar in deras uppfattning av kärnverksamheten. Uppfattar de skunkjobb som något främmande och farligt så ger de inget stöd utan motarbetar det nya. Ordet kan idag knappast sägas väcka positiva associationer och något stöd är knappast sannolikt från företagschefer som ser de egna jobben hotade av en s k intraprenör. Men skunkjobb gav framgång för "mobiltelefonins fader" Östen Mäkitalo och för visionären Steve Jobs i produktutvecklingen hos Apple som blev före hans död världens högst värderade bolag. Det går att göra skunkjobb till en framgångsformel för Sverige. Görs människor delaktiga i skunkjobb kan de känna sig bekräftade även utan att bli betalda. T ex gjorde värnplikten väldigt många delaktiga i försvaret. De unga fick stöd av familjemedlemmar och vänner med resultatet att försvarsviljan var större än idag när möjligheterna att försvara landet militärt är enligt ÖB begränsade till en (1) vecka.

Ska skunkjobb kunna verksamt bidraga till målet att uppnå i Sverige EU:s lägsta arbetslöshet 2020 med patentprojekt som åstadkommer konkurrenskraft så måste begreppet göras populärt och stöd uppnås av många slag från folk i allmänhet liksom från utländska samarbetsparter. En akutmottagning som kan erbjuda utrymme för konstruktivt arbete och för experttjänster behövs av liknande slag som akutmottagningar för barnsbörd. Där skulle produkter som kan bidra till att skapa många jobb och som av den ena eller andra anledningen riskerar att bli dödfödda få en chans att lyckas. Det var på håret att exportframgångarna med AXE från Ericsson i Stockholm och med  Losec från Astra i Södertälje blev slutgiltigt nekade den chansen.    

Mina erfarenheter under fem decennier som patentombud har gjort mig till ett ansikte inom en proteströrelse för mer eller mindre kända uppfinnare där några känner sig ha blivit rättsvidrigt blåsta på sina livsverk  - se Innovators' Resistance - och där den rullstolsbundne kosmologen Stephan Hawking är beskyddare av en motsvarande proteströrelse i England. Han har valt att citera Galileos bittra ord "värre än mord" när denne blev en gång blåst på en uppfinning... 

På kullen vid Stockholms Stadsbibliotek ligger Observatoriet där man 2009 hade ett 400-årsjubileum av Galileos första teleskop. I ett annex finns ett populärt kafé kallat Himlavalvet, men i huvudbyggnaden vill ägaren Kungliga Vetenskapsakademien - som lät bygga Observatoriet 1753 - lägga ned det idag för folk i allmänhet och turister i synnerhet knappt kända Observatoriemuséet som har varit öppet alltsedan 1991. Uppfinnarnas proteströrelse är möjlig att kombinera med ett upprop där syftet skulle vara att rädda Observatoriemuseet som en symbolladdad plats även för möten mellan uppfinnare och samarbetsparter till dem från när och fjärran. För detta finns intresse från bl a kinesiska företag.  

När uppfinningar är på väg att se ljuset gäller ingen femdagarsvecka med 8 timmar per dag. Behov finns av av arbetslokaler 24 timmar per dag och 7 dagar i veckan med möjlighet till vila och övernattning samt med viss tillsyn. För sådant är det kulturminnesmärkta Observatoriet knappast tjänligt. Det finns dock passande närbelägna lösningar. En vaktmästarbostad är med i kalkylen liksom betalda experttjänster av mer eller mindre kvalificerat slag inkluderande råd och dåd om avtal, patent och varumärken samt en lokalt tillgänglig tolk och översättare. De stora europeiska språken planeras självklart ingå i tjänsterna liksom tröttsam men viktig korrekturläsning av alla slags texter.

Det finns finansiella lösningar på gång för ändamålet. Ska Sverige ha den lägsta arbetslösheten inom EU på hållbar grund 2020 istället för konstgjord sysselsättning så räcker det inte med politikers löften om vad som kan ske efter valet nästa höst. Sju år går fort och då är det bara sex kvar. Tiden är inne att försöka uppnå stöd från också folk i allmänhet till den beskrivna akutmottagningen för skunkjobb. 

PS  Som resultat av ett skunkjobb i Södertälje står jag med en hög patent i famnen på bilagd bild. Fotograf: Jan Johansson 


0 36 visningar
Artikeln har inga översättningar