Undertecknad skrev i Uppfinnaren & Konstruktören 6/2007 om "Patent i ett vidare perspektiv". Följande rader är en uppföljning av den debattartikeln. Från en f d kollega på Ericssons patent- och licensavdelning fick jag intressanta kommentarer och fler blir det kanske den här gången. De skrivna raderna bygger på mina tidigare erfarenheter som konstruktör inom Ericsson, som uppfinnare med patent i många länder, och som patentingenjör med ombudsbehörighet registrerad av Europapatentverket.

Nu går naturen mot en ny sommar och det är fallet också för det gamla patentsystemet. Långt före millennieskiftet startades en diskussion om den i världshistorien kända nyttan av patent kunde framöver väga upp nackdelarna. De har varit så många och är inte färre idag vilket jag vill framhålla utan att gå in på detaljer. IT-relaterade patent är dock av särskilt intresse.

Det har gått trettio år sedan jag höll ett föredrag i Svenska Industriens Patentingenjörers Förening om IT och spådde att IBM skulle få konkurrens från Microsoft, ett då nästan okänt företag. Fritextsökning i stora datamängder med bl a färg som ett sökvillkor och med granskning av registrerade figurvarumärken via en uppkopplad Apple-dator hade jag påvisat möjligt med dåtidens IT. Föredraget mottogs ljumt liksom automatöversättningsprogrammet "Translate It" för de stora europeiska språken plus svenska när det några år senare togs fram av mig. Men idag vet vi alla hur mycket Microsoft, Apple och Google har förändrat och kommer fortsätta förändra våra liv i allmänhet och arbetsverktyg i synnerhet. Den accelererade tillväxten för IT-relaterade patent ses dock med oro så jag vill på slutet av den här artikeln leverera några profetior.

Globalt kan patent i ett framtidsperspektiv fortfarande ge uppfinnare ett hopp om rikedom. I den industriella revolutionen fungerade patent som investeringsskydd och på den vägen är det fortfarande. Utvecklingsländer kan finna det fördelaktigt att ge patent en ny roll i tiden. Det gäller särskilt för de allra fattigaste länderna som får svenskt bistånd via SIDA. Information om möjligheterna gavs i Uppfinnaren & Konstruktören 6/2007 genom den ovannämnda artikeln.

Till skillnad från mark, mineraler och annat materiellt finns det ingen gräns för den accelererade tillväxten av Intellectual Property, IP. Ett framgångsexempel är hur produkter från ett under senaste världskriget ruinerat Japan uppnådde mer IP-innehåll. Patent blev till stor hjälp för att få bekräftelse på projektnivå, företagsnivå och regeringsnivå. Sydkorea, Kina och Brasilien har liksom Japan insett värdet av patent. Deras exempel är nu lockande att följa för fler länder, bl a i Afrika.

Alla patent är regionala. Det finns inget världspatent. Efter en fördröjning under decennier förverkligas idag Europapatentet. För stora patentägare är det bra men får svenska patentverket det kärvt blir uppfinnare och och fåmansföretag förlorare. Nya tjänsteerbjudanden kommer att tas fram för att rädda ekonomin. De nya möjligheter som s k telepresence öppnar för expert- stöd och utbildningstjänster är av särskild vikt.

Nationella olikheter i patentsystemet är på väg att bli eliminerade mellan främst USA och Europa. Det som kommer att utjämna kvalitetsskillnader i granskning av patenterbarhet är sådant beslutsstöd som IBM har testat för tumördiagnos via expertsystemet Watson. Tidigare har Watson vunnit över två amerikanska stormästare i Jeopardy. Expertsystem kommer delvis att ta över jobben på granskande patentverk och bli anlitade för att bedöma patenterbarheten innan man inlämnar en ansökan. Och det kommer att växa upp flera granskande patentverk i utvecklingsländer när regeringar där inser vad expertsystemen kan göra för dem, bl a beträffande IT-relaterade patent.

Mitt eget verktyg för patenterbarhetsbedömning är ej datoriserat. Jag tog fram det för fyrtio år sedan i form av ett s k nomogram i plånboksformat. Nu är tiden mogen att ge nomogrammet ett andra liv som en app för smarta mobiler från Apple m fl. Med den numera överallt närvarande datakraften tror jag på dess användning även som intelligent handledare för att formulera patentansökningar såväl som för att åstadkomma fler bidrag till förslagslådor. I ett inte så avlägset framtidsperspektiv kommer detta att öka antalet patent väsentligt och åstadkomma en förändring till det bättre av somliga storföretags attityder till och hantering av oombedda förslag. Ett antal avskräckande exempel borde publiceras för attbelysa hur illa de som tar bra initiativ kan behandlas. Istället för att gå in på sådant vill jag avsluta med en förhoppning om att hinna uppleva förbättringar efter mina tidigare deltaganden i projekt finansierade av SIDA, Exportrådet, Industriförbundet, Electrolux, Ericsson, Scania m fl.

Läs också mina artiklar:

• Dålig etik dödar uppfinningar!
• Patent i ett vidare perspektiv
• Är uppfinnare riktigt kloka?